Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett så viktigt beslut kräver mer tid för diskussion

Sjukvårdens framtida organisation i Örebro län bör debatteras mer innan beslut.En utredningsrapport med titeln ”Närsjukvård och samordnad produktionsplanering” färdigställdes den 16 oktober.

Annons
USÖ.

Den 9 december ska ett färdigt förslag presenteras för landstingsstyrelsen. Syftet med utredningen är att skapa en organisation för vården som gör den mer jämlik med hög tillgång och kvalitet. Huvudlinjen är att man vill skapa ett underlag för närsjukvårdsprocesser. Den tanken prövas i många landsting.

Samtidigt konstateras att någon enhetlig definition av närsjukvård inte finns. Landstinget ska indelas i fyra Närsjukvårdsområden. Man vill tillsätta Närsjukvårdschefer som har linjeansvar för primärvården och akutmottagningarnas verksamheter.

Det påminner om den organisation som vi hade i början av 1970-talet och gick ifrån.

Specialistvården föreslås bli organiserad i länsverksamheter under en chef för varje specialitet.

Det innebär att vården på de tre sjukhusen samordnas specialitetsvis och sjukhusen upphör att vara sammanhållna enheter. Det liknar den organisation vi hade på 1980-talet och som var en besvikelse.

Vi menar att

det berodde på dåligt samarbete mellan enheterna, till en del grundat på prestige och försök till kannibalism av resurser.

Den snabba utvecklingen av sjukvården gör det omöjligt att skapa en fast organisation som fungerar under en längre tid.

Den måste i stället tillåta hastigt påkommande förändringar utan att helheten rubbas.

Väntetiderna i vården är alltför långa. Men långa väntetider skapar i sig inte en högre kapacitet. Den högsta rimliga väntetiden varierar för olika åkommor. Åkommor som stroke och hjärtinfarkt bör komma till behandling inom en timme. Därför behöver ambulans, akutmottagning och den slutna vårdens resurser finnas i en och samma organisation.

Det talas mycket om väntetider för cancer. Men många andra sjukdomar medför stora risker liksom smärta och oro. Väl medvetna om att det inte alltid är möjligt menar vi att ambitionen ska vara att väntetiden inte får överstiga sex veckor från det patienten kontaktar vården till dess behandling är insatt.

Sedan åtminstone 50 år har det klagats på att alltför många söker på akutmottagningarna. Försök att ändra på detta har haft föga framgång. Vi menar att sjukhusen i framtiden får finna sig i att ta emot än fler patienter som ska utredas, kanske inte akut men inom kort tid.

Det fordrar i så fall ökad bemanning inom specialistvårdens basspecialiteter och gott om utrymme på akutmottagningarna. Förhoppningsvis frigörs i stället resurser inom primärvården så att den får ökade möjligheter att ägna sig åt den äldre befolkningen. De vardagliga åkommorna ska som tidigare skötas där och färdigutredda patienter från specialistsjukvården ska tillbaka dit.

Vad gäller samordning av specialistvården så tycker vi att nya försök bör göras. Om det görs med disciplin, bör det kunna öka såväl tillgänglighet som kvalitet.

Även i en sådan organisation behövs på sjukhusen en platschef som ansvarar för helheten vad gäller verksamhet, personal- och lokalfrågor och för den dagliga driften.

En arbetsplats med 600 anställda kan inte ha många chefer med det yttersta ansvaret.

Den 9 december ska landstingsdirektören presentera ett färdigt förslag för landstingsstyrelsen. Användningen av de 7,5 miljarder kronor som vården kostar måste ges tid för en offentlig debatt.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons