Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU måste hitta en långsiktigt hållbar lösning för Grekland

Annons
Krisen i Grekland. Stängd bankomat med klottrat budskap. Arkivfoto: Marcus Ericsson / TT

I semestertider i Sverige 2015 tror jag två saker är de som främst diskuteras. Det första är det svenska vädret som varit si och så. Det andra är Greklandskrisen. Vad är det egentligen som händer och varför kan krisen aldrig lösas? Det handlar naturligtvis om pengar men också om en komplex rättvisa mellan länder och generationer.

Greklands ekonomi är mycket svag och dess belåningssituation mycket ansträngd. Med facit i hand har grekerna levt över sina tillgångar och lånat för mycket pengar. Den som är satt i skuld är inte fri och alla lån ska betalas tillbaka någon gång eller hur?

Frågan är mycket komplex. De som lånar ut har naturligtvis också ett ansvar och har genom lånen försatt landet i denna situation. Den nya generationen greker känner förmodligen inte heller att de ska belastas för tidigare generationers synder och tycker de genomlevt fem år av besparingar redan. Att andra länder ska diktera hur deras statsbudget ska se ut är en inskränkning av deras makt som nationell stat och ingen gillar ju när någon annan ska bestämma över en.

Situationen kan liknas vid den där en bank lånat ut för mycket till ett företag som sedan blir olönsamt och inte lyckas amortera på lånet. Ska banken säga upp krediterna utan att blinka eller ge lättnader för att företaget ska klara sig genom situationen? En sådan situation är allt annat än rolig och man utvärderar vad man kunnat göra för att inte hamna där i första läget.

Om man ändå hamnar i den är en förtrolig diskussion om vem som bär ansvaret, samt en gemensam vilja till lösning första steget. När sedan parterna är överens behöver vardera part motivera lösningen för sina respektive intressegrupper, där också förtroendet kommer att testas. Finns inte tillräckligt förtroende finns inga förutsättningar för att nå en lösning.

Viljan att nå en lösning från bankens sida bygger också på att man ser en framtid för företaget eller andra affärsmöjligheter. Om det inte finns kan det vara bättre att bolaget sätts i konkurs, oavsett vilken part som orsakar det. Men ett land kan ju inte upphöra på samma sätt som ett företag.

En ytterligare försvårande faktor är att vara rättvis mot andra länder i EU som har eller ska ta sig igenom liknande situationer. Hur ska vi motivera för Lettland att vi nu ger lättnader till Grekland? Det är moraliskt mycket svårt och kräver starkt förtroende och ledarskap för att kunna göra det. Den fullständiga media-transparens som råder i denna situation gör inte saken lättare.

Det vi självklart kan förvänta oss av greker är att de gör allt de orkar och kan själva för att ta sig ur situationen. Det sedan EU bör göra är att hitta en lösning som är långsiktigt hållbar för landet, med eller utan euro som valuta. Alla dessa förhandlingar, osäkerhet och mediehysteri är ju väldigt energikrävande och skadlig för hela Europa.

Vi kan bara tacka alla de politiker och tjänstemän som arbetat dag och natt med denna fråga under sommaren när vi andra har kunnat följa med från läktaren. Att nu lösningen blir ett nytt paket av korta nödlån ger en stark känsla av att förtroendet parterna emellan är svagt och att vi kommer att fortsätta följa detta nära under lång tid framöver.

Det vore önskvärt att få till en långsiktig och hållbar lösning så att vi semest-rande svenskar kan koncentrera våra diskussioner på vädret. Men då behövs ett starkare förtroende mellan Grekland och resten av Europa. Annars är en mer konkursliknande situation att föredra där Grekland lämnar samarbetet.

Johan Davidsson

Bankchef Swedbank Örebro

Johan Davidsson Chef Swedbank Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons