Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU:s märkning av israeliska produkter är kontraproduktiv

De flesta israeler – från höger till vänster på den politiska skalan – är djupt upprörda av EU:s initiativ att märka produkter från områden kontrollerade av Israel sedan 1967.

Annons

Medan initiativet presenteras av EU som en ”teknisk åtgärd” för att skydda europeiska konsumenter finns det inga tvivel om att huvudsyftet är att utöva politiska påtryckningar mot Israel.

Israeler uppfattar sådana åtgärder som diskriminerande och som handelshinder. Det är förkastligt att Israel är det enda landet som EU särbehandlar med sådana politiska åtgärder trots att det finns över 200 omstridda områden i världen.

Dessutom uppmuntrar initiativet idén att en bojkott av hela Israel är acceptabel och förser därmed BDS (Bojkott, Desinvesteringar Sanktioner) rörelsen med ny energi.

Det är kanske inte EU:s avsikt att stödja BDS men det är exakt vad märkningen kommer att leda till vilket även påpekas av 36 amerikanska senatorer i ett brev till EU.

Även om BDS åtnjuter en viss grad av legitimitet glömmer man bort grundarens, Omar Barghoutis, huvudmål om att ”vi är emot en judisk stat i alla delar av Palestina.” Eller BDS-supportern Ahmed Moor som sade att ”ett slut på ockupationen betyder ingenting om det inte betyder upplösningen av den judiska staten... BDS innebär slutet för den judiska staten.”

Alla som verkligen förstår BDS och dess grundare vet att rörelsens avsikter är tydliga.

Snarare än att vara en rörelse som strävar efter fred är den motiverad av hat mot judar och den judiska staten – en rörelse som är fast besluten att uppmuntra till konflikt och fientlighet fram till dess Israel är besegrat.

Därtill kommer märkning och andra bojkottåtgärder i själva verket att drabba palestinierna, inte hjälpa dem.

Omkring 30 000 palestinier är anställda av israeliska företag på Västbanken med en genomsnittlig lön som är två gånger högre än den genomsnittliga lönen på Västbanken. En god palestinsk ekonomi ökar möjligheterna för fredssamtal. Därför bör regeringar som stödjer en fredlig lösning av konflikten agera för att stärka ekonomin på Västbanken, inte försvaga den.

Dessa riktlinjer för märkning inkluderar även Golanhöjderna. Till vem är det tänkt att Israel ska överlämna dessa områden? Är det president Bashar al-Assad man menar eller kanske till och med den Islamiska Staten (IS)?

Det är för närvarande omöjligt att lämna Golanhöjderna men ändå straffas Israel för att de inte gör det.

Samtidigt som extrem oro och instabilitet råder i Mellanöstern, och Israel genomlider ännu en terrorvåg, väljer alltså EU att anta dessa oerhört ensidiga åtgärder som endast riktas mot Israel, den enda demokratin i regionen. Detta är minst sagt förvånande.

Genom att EU endast pressar Israel är det tydligt att man är totalt okunnig om orsaken till varför en palestinsk stat inte existerar.

Orsaken är i själva verket väldigt enkel och dessutom väldokumenterad.

Palestinierna har inte en stat därför att det palestinska ledarskapet kontinuerligt avvisat varje försök att bilda en palestinsk stat om det innebär att en judisk stat måste accepteras.

Israel (och den sionistiska rörelsen) har ritat upp eller accepterat minst fem avtal om delning av land för att nå fred – 1917, 1937, 1947, 2000 och 2008. De palestinska ledarna har sagt nej till alla och dessutom aldrig kommit med några motbud.

Så sent som 2008 erbjöds Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas 99,3 procent av Västbanken och Gaza enligt 1967 års gränser och år 2000 erbjöds Yasser Arafat 95 procent.

Israel har vid flera tillfällen visat att bosättningar inte är ett hinder för fred. I strävan för fred övergav Israel bosättningar på Sinai-halvön, i Gaza samt delar av Västbanken.

Faktum är att Israel har dragit sig tillbaka från landområden som är tre gånger större än dagens Israel.

I tidigare förhandlingar med palestinierna har man redan kommit överens om landutbyte. Överenskommelsen innebär att de större bosättningarna förblir under israelisk suveränitet samtidigt som motsvarande landområden ges till en framtida palestinsk stat.

Dessa riktlinjer för märkning är ett tydligt exempel på EU:s dubbelmoral gentemot Israel, förtäckt som försvar för mänskliga rättigheter.

Vad som behövs är att EU hjälper till att övertyga Mahmoud Abbas att gå med på direkta förhandlingar med Israel.

Om EU vill spela en konstruktiv roll och främja fred mellan Israel och palestinierna måste de också uppmana Mahmoud Abbas att sluta uppvigla till våld och sprida antisemitisk propaganda på myndighetens egna TV-kanal, dagstidningar, officiella Facebook-grupper och skolornas läroplan.

Fred kommer endast kunna uppnås då den Palestinska myndigheten börjar utbilda för fred och samexistens i stället för våld och hat.

Isaac Bachman

Israels ambassadör i Sverige

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons