Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler aktörer behöver släppas in för att utveckla Örebro

Viktoria Buskqvist och Anders Ejdeholt, båda från White arkitekter, skriver att Örebro måste våga utmana när det gäller arkitektur och byggande.

Annons
Musikhögskolan. En av de byggnader som Örebro universitet har byggt i gott samarbete med kommun, stadsarkitekt och byggherrar. Arkivfoto: Pavel Koubek

Som förebild nämns Umeå som under 2014 var Europas kulturhuvudstad och som också uppfört ett antal karaktärsbyggnader för universitet och kulturverksamhet.

Författarna ser gärna att Örebro kommun ökar sina krav på gestaltning och utmanar arkitekter och byggherrar, samtidigt som man utvecklar en process för att höja kompetensen inom arkitektur och hittar nya arbetssätt. De särskilt intressanta områden som lämpar sig för detta anser författarna vara CV-området, universitetet och Aspholmen.

Under de senaste åren har vi alla hört upprepade gånger, från olika företrädare, att ”Örebro växer så det knakar”.

Det har nästan blivit ett mantra i Örebro och innefattar i första hand en kvantitativ beskrivning av tillväxten, som styrs i huvudsak av urbaniseringen, flyktinginvandring och universitetets tillväxt.

Detta följs sällan av en kvalitativ diskussion. Vilken stad vill vi bygga? Vilken stad vill vi att Örebro ska vara (förutom epitetet Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad)?

En stads utveckling innehåller naturligtvis många dimensioner. Hur fungerar skola, hälso- och sjukvård, kultur- och näringsliv och infrastruktur?

Mycket fungerar väldigt bra men det finns ett behov av att fler involveras i stadens utveckling. Hur ser man till att Örebro är attraktivt för alla samhällsgrupper och hur kan vi attrahera nya personer som flyttar hit och som för stadens utveckling vidare?

Allt ska inte göras av infödda örebroare. Vi behöver nya personer som flyttar in från andra länder och från andra delar av Sverige för att kunna utvecklas i det globala samhälle som vi i dag lever i.

Örebro universitet är ett av de utpekade områdena i Buskqvists och Ejdeholts debattartikel.

Vi har under åren strävat efter att skapa ett antal byggnader med karaktäristisk arkitektur; Musikhögskolan, Restauranghögskolan i Grythyttan, Billbergska huset, Campus USÖ och nu det nya huset på Universitetsplatsen framför nuvarande universitetet är alla exempel på detta.

Vi har haft en utomordentlig dialog med kommunen, dess stadsarkitekt, Akademiska Hus och byggare i samtliga fall, men också varit mycket tydliga i vad vi som universitet vill åstadkomma med våra byggnader.

Det senaste tillskottet, huset vid Universitetsplatsen som ska innehålla en ny stor aula, Handelshögskola och vår inkubator, är ett bra exempel på denna process.

Örebro kommun donerade marken till Örebro universitet vid vårt tioårsjubileum och efter en arkitekturtävling beslutade universitetet att den danska arkitektfirman Juul Frost skulle få uppdraget att rita huset.

Samtalen mellan arkitekter, Örebro kommun och Örebroporten, som är ansvariga för byggandet, har varit föredömligt konstruktiva.

Vi har kunnat hitta en form för gemensam diskussion och i vårt samarbete lätt kunnat prioritera rätt. Jag vill därför hävda att arkitektfunktionen i Örebro kommun fungerar utmärkt.

Staden behöver däremot släppa in fler aktörer med andra perspektiv, som tar till sig den värld som vi nu lever i och som innefattar framtiden.

Man kan inte fortsätta att bara göra mer av samma sak som man gjort tidigare. En modig selektion från kommunen vad gäller hur, vad och vem som bygger skulle vara det bästa för framtidens Örebro.

Bildandet av ett arkitektråd, som Buskqvist och Ejdeholt föreslår, är ett bra förslag och en god början.

Rektor, professor

Örebro universitet

Jens Schollin

Jens Schollin svarar Viktoria Buskqvist och Anders Ejdeholt (21/12)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons