Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler lyckas vid flexibel skolgång

Annons
Mer flexibilitet. Barn är olika och utvecklas olika, och vissa barn skulle absolut må mycket bättre av att vänta ett halvår med att börja skolan, skriver Per-Åke Sörman och Elisabeth Malmqvist. Arkivbild: Pavel Koubek

När det kommer rapporter om att barn som är födda sent på året i betydligt större utsträckning får adhd-diagnos måste vi börja på allvar prata om en mer flexibel skola. Varför måste alla barn börja skolan en gång om året, på hösten? Varför kan vi inte ha en mer flexibel skolstart då har skolstart två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten? Barn är olika och utvecklas olika. Ändå kräver vi att alla sjuåringar oavsett mognad och oavsett vilken tid på året de är födda ska börja skolan samtidigt.

Visst är det skolans uppgift att kunna möta alla barn på den nivå de befinner sig men vissa barn skulle absolut må mycket bättre av att vänta ett halvår att börja skolan. Förutom flexibel skolstart med skolstart två gånger per år måste skolans arbetssätt bli mer flexibelt så att varje barn får lära och utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Ett barn kanske behöver massor av tid för att lära sig läsa men är en hejare på att räkna. Då måste det barnet få mer tid till att läsa och barnet måste ges möjlighet att få utvecklas i matte. En i årskurs två kanske kan räkna årskurs fem-matte och då måste den få göra det. En högstadieelev kanske borde räkna gymnasiematte och en gymnasieelev kanske borde räkna matematik på universitetsnivå och då ska de kunna göra det.

Lika viktigt är naturligtvis att de elever som behöver extra stöd och hjälp för att klara av att nå skolans mål ska få det. Vi behöver en mer flexibel och individorienterad skola än den vi har i dag. En pedagogik som möter varje barn där han eller hon befinner sig, där det kan gå lite fortare eller ta lite längre tid att nå målen, beroende på vilka förutsättningar man har.

Olika förutsättningar kan också vara att ha svårt att greppa pennan på grund av en motorisk svårighet, eller att på grund av olika diagnoser ha svårt att delta i traditionell undervisning på ett bra sätt. Här har den nya tekniken enorma möjligheter att jämna ut olika förutsättningar. Detta är kanske den viktigaste anledningen till att skynda på den IT-utveckling som är på gång i skolan, att fler ska få möjlighet att använda sin fulla potential och upptäcka glädjen i att kunna delta i undervisningen med rimliga förutsättningar.

Det är sällan någon i debatten påstår att alla 47-åringar ska ha samma kompetens, samma sätt att utvecklas, och vara lika duktiga på samma saker. Det är dags att vi även slutar föreställa oss att alla sjuåringar skulle vara likadana.

Per-Åke Sörman Ledamot (C) Programnämnd barn och utbildning

Vice ordförande skolnämnd Nordväst

Elisabeth MalmqvistErsättare (C)

Programnämnd barn och Utbildning

Ordförande Skolnämnd Nordost

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons