Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gott om plats för nyskapande arkitektur i det framtida Örebro

Annons
grönt. Visionsbild Södra Ladugårdsängen. Illustration: Örebro kommun

Viktoria Buskqvist och Anders Ejdeholt från White arkitekter efterlyser i en debattartikel (NA 9/1) att Örebro måste våga utmana när det gäller arkitektur och byggande. De vill att kommunen ska ställa högre krav på gestaltning i detaljplanprocesser. De anser att den nya handlingsplanen för stadens byggande ska ha mer fokus på gestaltning och estetik eller att kommunen ska ta fram en separat arkitekturstrategi. I en replik på Whites debattinlägg efterfrågar Universitetets rektor Jens Schollin att fler aktörer involveras i stadens utveckling. Han undrar hur man kan göra Örebro attraktivt för alla samhällsgrupper och hur vi kan attrahera nya personer som flyttar hit och för stadens utveckling vidare.

Hur ska Örebro utvecklas för att närma sig fler människors dröm om hur en stad ska vara? Hur kan nyskapande arkitektur bidra till att göra människors liv rikare? Arkitektur är förenklat den byggda miljön omkring oss, husens färg och form och offentliga platsers gestaltning.

Vi vill leva i en trivsam, trygg och fungerande stad, men också bli inspirerade och ibland utmanade av omgivningen för att utvecklas som individer. Arkitekturen ska rymma både vardagsliv och upplevelser. I Örebro bor 142 000 personer med olika behov och förutsättningar och fyra miljoner besöker staden varje år. Arkitekturen och stadsplaneringen ska kunna möta dessa människor och andra som kommer hit i framtiden.

Men, finns det en risk att det vi bygger blir alltför slätstruket, fokuserat på dagens behov och riktat mot ett fåtal samhällsgrupper? Hur kan kommunen i så fall bidra till att det inte sker och vad har arkitekterna och byggherrarna för roll?

Örebro befinner sig i en intensiv utvecklingsfas. I Södra Ladugårdsängen skapas en promenadstadsdel med gröna, bilfria innergårdar där kommunen kräver ett samarbete mellan byggherrar och arkitekter i samma kvarter för att skapa nya möjligheter.

Vid Österplan utvecklar kommunen och privata byggbolag en stadsdel med högre täthet än Örebro sett tidigare och vid Örnsro IP har på kommunens initiativ holländska och svenska arkitektfirmor i en gemensam workshop tagit fram ett koncept för ett vattennära boende.

För Holmen och Aspholmen finns arkitektskisser som visar möjligheter att skapa nya former av bebyggelse där arkitekturen kan vara mer utmanande än i resten av staden. Längs järnvägsstråket genom hela centrala Örebro visar den nya fördjupade översiktsplanen ett stort utrymme för nyskapande arkitektur.

I dessa och andra områden finns många möjligheter att prova nya lösningar, utmana och provocera. En av de främsta utmaningarna för kommunen, arkitekterna och byggherrarna kommer att vara hur fler samhällsgrupper ska kunna få sina behov tillgodosedda. Hur kan vi skapa nya bostäder för den som har begränsad ekonomi och utan att det ska resultera i tråkiga hus? Hur kan vi tillgodose behoven för de allra mest köpstarka som lämnat ett exklusivt boende i någon av storstäderna för ett nytt jobb i Örebro? Hur kan billiga och exklusiva bostäder finnas vägg i vägg – för det är ett blandat samhälle vi vill ha?

Hur skapar vi attraktiva alternativ för varannan-vecka-boende, storfamiljer och kompisboenden? Hur skapar vi nya levande stadsmiljöer där verksamheter blandas med bostäder trots att kundunderlaget inte är så stort till en början?

Stadsbyggnadskontoret planerar staden och har ansvar för Örebros bostadsförsörjning och att det finns tillräckligt med mark för verksamheter.

Privata och kommunala byggbolag bygger husen och anlitar arkitekter för uppdraget.

Kommunen påverkar gestaltningen genom detaljplaner, gestaltningsprogram, handlingsplaner, tävlingar och förstudieprocesser vid försäljning av kommunens mark, men slutresultatet är alltid beroende av byggherrens ambitioner och arkitekternas kompetens.

Kommunen ser gärna utmanande eller provocerande arkitekturprojekt om de fungerar i ett större sammanhang och ur ett långsiktigt perspektiv som gynnar staden. Diskussioner om arkitektur, estetik och gestaltning måste sättas i ett sammanhang som utgår från behoven hos Örebros invånare och företag både i dag och i framtiden. Kommunen har ett ansvar att föra diskussionen ur ett större helhetsperspektiv, men ansvaret måste delas med arkitekter, byggherrar och flera andra aktörer.

I kommunens nya handlingsplan för stadens byggande (läs den på www.orebro.se/1281.html) beskrivs Örebros utveckling. Det är en första version som nu kommer att diskuteras och utvecklas.

Behovet av en separat arkitekturstrategi som White efterfrågar kommer samtidigt att diskuteras med ansvariga politiker för samhällsbyggnadsområdet. Stadsbyggnadskontoret välkomnar White arkitekters och Jens Schollins starka engagemang kring stadens utveckling och ser fram mot en fortsatt diskussion med dem och många andra aktörer.

Peder Hallkvist, stadsarkitekt

Åsa Bellander, stadsbyggnadschef

Ulrika Jansson, avdelningschef Planering

Sofia Lindén, avdelningschef Bygglov

Martin Willén, avdelningschef Mark och exploatering

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons