Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här har tiden delvis stått stilla sedan mitten av 70-talet

Annons

Som lärare och politiker oroas jag över det som sker inom skolan. Det socialdemokratiska styret satsar inte tillräckligt på skolan och har inte gjort så på decennier. För att visa vad jag menar vill jag att du följer med mig in i ett av Kumlas klassrum, ett helt vanligt klassrum, en helt vanlig dag där jag är lärare.

Vi pratar om gränser och hur länder blir till. En av eleverna frågar om landet han föddes i och undrar varför det inte finns med i kartboken. Han vet var det ska ligga men där det borde stå Makedonien står det Jugoslavien. Han är elva år och kartboken i hans hand är från 1988.

Två decennier har gått sedan Makedonien erkändes som land men i klassrummet jag undervisar i finns det inte med. Kumla lägger mindre pengar på undervisning än andra kommuner och det märks i klassrummen

Det är alltså ingen nytillkommen spariver som drabbat Kumlas skolelever. Redan i mitten av 90-talet var skolpengen så låg att skolorna inte kunde anpassa sina läromedel inför en helt ny Europakarta. Man kan inte förvänta sig att skolorna ska köpa nya atlas så fort som ett land tillkommer eller försvinner – världen är lite för dynamisk för detta – men den Europakarta som gällde i slutet av 80-talet skiljer sig väldigt mycket från den Europakarta som vi vill att våra elever ska känna till.

Världen förändras som sagt ständigt och visst kan det vara svårt att hänga med ibland, det känner vi nog alla. Kartan över världen i klassrummet är från 1974. Den över Norden från 1969. De är med andra ord äldre än vad jag är. Frågan är vilka signaler vi ger våra elever när böckerna de lär sig fakta ur är så hopplöst omoderna.

För det är inte bara kartorna som är uråldriga. Böckerna om rymden är från 1976 och de flesta håller nog med om att det har skett ganska stora upptäcker sedan 1976. Rymdsonden Mars Express skickades iväg för över tio år sedan. Pluto räknas som dvärgplanet i dag eftersom man hittat fler småplaneter bortom Pluto. Icke så i läroböckerna i Kumlas klassrum.

Denna oförmåga att satsa har lett till en situation med undermåliga läromedel, där eleverna inte kan få den kunskap som de förväntas få via läromedlen. Inte heller ges lärarna goda förutsättningar att göra sitt jobb.

Som lärare brinner jag för skolan och för att mina elever ska få en så god utbildning som möjligt. Därför löste jag, precis som alla andra lärare får göra varje dag, problemet på egen hand. Följ med tillbaka till mitt klassrum och låt mig visa vad jag menar.

Jag hade med mig min Ipad eller pekdator den där dagen i klassrummet och kunde snabbt få fram en karta över Europa där Makedonien fanns med. En stolt kille gick runt bland bänkarna och visade övriga 26 elever, de som satt med kartböcker från 1988. Själv kände jag mig mest skrämd. Hur ska vi kunna få våra barn att förstå samtiden när materialet de har att lära sig med är äldre än lärarna?

Det är inte nödvändigtvis så att våra skolor behöver nya böcker. Den här situationen hade kunnat lösas om vi i skolan hade haft tillgång till digitala läromedel, exempelvis i form av klassuppsättningar med iPads eller vanliga datorer. I dag delar 80 högstadieelever på fem datorer.

Det är inte rimligt och det är heller inte rimligt att våra lärare ska behöva använda sin privata utrustning för att kompensera för de nedskärningar som gjorts i skolan. För det är nedskärningar när det under så lång tid inte satsas på ens det nödvändigaste – läromedel.

Det är den vardag jag möter som lärare i Kumla. En vardag där Socialdemokraterna under så lång tid systematiskt tilldelat skolan för lite resurser så att de verktyg jag som lärare behöver inte finns.

Jag är mamma till två barn i Kumlas skolor, jag är politiker och jag är lärare och jag ser hur det ser ut, ser det på plats med egna ögon. Jag ger mig inte, Kumlas elever ska också ha en bra skola.

Oppositionsråd och gruppledare (FP) Kumla

Christina Örnebjär

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons