Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Idrott i skolan. Fortfarande en manlig bastion Låt flickorna tycka till

Annons
Skolidrott. Skolverket har satt upp en rad mål som eleverna ska uppnå men det som styr handlar mycket om vad pojkarna tycker är roligt. Arkivbild: Per Knutsson

Idrott i skolan – till för alla? Scenen är en vanlig idrottslektion i en nia. I dag ska vi spela fotboll. Det är ett ojämnt antal elever i klassen så läraren måste själv vara med för att det ska bli jämna lag. Han står i ett av målen och ska göra ett utkast. Han står med bollen i händerna och hans blick sveper över planen för att hitta en pojke att kasta till. Det finns flera tjejer som är fria men han väljer att kasta till en pojke som är täckt.

Den här situationen är inte ovanlig. Det kanske inte alltid är fotboll, ofta är det andra typer av bollsporter. När vi frågade läraren så sa han att vi ”bara” spelar fotboll tio lektioner per termin. Vi har idrott två gånger i veckan och terminen är tjugo veckor lång. Det betyder att vi spelar fotboll 25 procent av tiden, lägger man på de andra bollspelen så blir det minst hälften av tiden. Jag vill ha en mer allsidig idrottsundervisning.

Vad säger Skolverket att man ska göra i idrottsämnet? Eftersom jag går i nian så är det den gamla läroplanen som gäller för mig. Enligt den så ska eleverna i årskurs nio ha uppnått följande mål:

@NA Brödtext m pil:Förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang

Kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter

Kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion

Kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider

Kunna hantera nödsituationer i och vid vatten

Ha kunskaper i livräddande första hjälp

Ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt (Lpo94)

När jag tittar på målen så är det svårt att förstå varför bollspel får ta så stort utrymme. Skolverket har gjort en utvärdering av ämnet idrott och hälsa.

Den visar att det är pojkars intressen som styr innehållet i lektionerna. Det som pojkar tycker är roligt är oftast det som läraren väljer att göra. Det är fler pojkar som tycker att idrotten är rolig och det är fler pojkar än flickor som tycker att de på lektionerna får visa vad de kan. De flickor och pojkar som inte gillar bollsporter får då mycket sämre möjligheter att visa vad de kan.

Det är också stor skillnad på hur aktiva flickor och pojkar är under lektionerna. 25 procent av flickorna men bara tre procent av pojkarna säger att de ofta är med men att de inte rör på sig särskilt mycket. Det betyder att de är ombytta men att de inte gör så mycket. Tio procent av flickorna i nian säger att ”skolämnet idrott och hälsa negativt bidragit till självförtroende och synen på kroppen” (Skolverket, 2003).

Det är ett par år sedan som Skolverket gjorde den här utvärderingen men den stämmer med min verklighet i dag. Ett av strävansmålen är att jag ska utveckla min ”fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild” och jag ska också få ”lust att röra” mig. (Lpo94).

Hur ska jag kunna utveckla en positiv självbild om jag vet att jag suger på fotboll och alla andra bollsporter? Det är tvärtom – jag tappar lusten och får dåligt självförtroende.

Jag skulle vilja ha en mer allsidig idrott. Jag vill ha mer simning, racketsporter, koordinationsidrott som till exempel aerobics, dans, friluftsliv, redskapsgymnastik. Mycket mer rörelse till musik.

Jag ska lära mig att röra på mig som jag kan fortsätta med livet ut – hur många spelar fotboll livet ut?

Det är dags att välja gymnasieskola – var finns en idrottsundervisning som passar mig?

LOVISA LENNQVIST

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons