Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

irak. 24 år sedan gasbombningarna i Halabja Vi kan aldrig glömma

Annons
Glömmer aldrig. En man lägger blommor på graven för ett av offren för gasattacken i Halabja 1988.Arkivbild: Yahya Ahme/Scanpix

Under mars infaller det kurdiska nyåret (Newroz), då kurdisk kultur och högtidsfirande står i centrum för miljontals människor i Mellanöstern och runt om i världen. Denna högtidsperiod handlar dock inte enbart om firande och glädje. Nyåret inleds med en påminnelse om det tragiska – gasbombingarna över staden Halabja den 16 mars 1988.

Kriget mellan Irak och Iran skördade inte bara soldaters liv. I det brutala och meningslösa kriget mellan dessa diktatoriska regimer, drabbades även civila. Den systematiska folkmordskampanjen som inleddes under 1980-talet av Saddam Husseins regim syftade till att rensa bort den kurdiska befolkningen i Irak.

Kurders strävan efter självständighet och autonomi grundar sig alltså inte enbart i nationalism, utan motiveras också av att kurder som minoritet i fyra länder (Turkiet, Iran, Irak och Syrien) har varit förtryckta och förföljda.

Före andra världskriget är det mest kända folkmordet som har drabbat det kurdiska folket bombningarna av den turkiska militären mot civilbefolkningen i Dersim, under upproret 1936. I modern tid är det Halabja 1988. Det var inte det enda brottet som genomfördes av Saddam Hussein och hans närmaste man Ali Majid, mera känd som kemiske Ali. Deras planer på att brutalt mörda den kurdiska befolkningen i Irak var övergripande känd som Al-Anfalkampanjen (på arabiska: förstörelse, plundring). Den sattes i verket under 1980-talet och var riktad mot det kurddominerade norra Irak.

1988 jämnades hundratals byar med marken, tusentals kurder drevs på flykt. Mellan 50 000 och 100 000 mördades. Enligt dokument hade man planer på att avrätta alla män mellan 15 och 70 år, Även kvinnor och barn som satt i läger avrättades. Under 1988 bestämde man sig för att med senapsgas och saringas mörda hela staden Halabja. Mellan 5 000 och 7 000 människor gasades ihjäl. De flesta dog ögonblickligen. Tiotusentals fick livslånga sjukdomar och ärr.

Srebrenica och Halabja är tydliga exempel på massmord där det internationella samfundet har misslyckats med sitt ansvar. Dessa brott i modern tid är öppna sår i mänsklighetens historia som kommer att ta lång tid att läka. Halabja kunde ha förhindrats om FN hade ingripit tidigt. Men under internationell tystnad genomförde en fruktad regim sina planer att systematiskt utrota en av sina minoritetsgrupper.

I efterdyningarna till ockupationen av Irak tillfångatog man Saddam Hussein och kemiske Ali. Saddam Hussein dömdes aldrig för sin roll i gasbombningarna av Halabja, inte heller fick han stå till svars för den brutalitet han visat mot det kurdiska folket under sin tid vid makten. Även om folkets främsta önskan var att diktatorn skulle försvinna, är de besvikna över att Saddam Hussein aldrig ställdes till svars för de brott han begick mot det kurdiska folket under decennier. Att hans kusin kemiske Ali i stället ställdes till svars för al-Anfalkampanjen och avrättades, gav tusentals offer upprättelse.

Nu när den 24:e årsdagen av gasbombningarna av Halabja närmar sig, minns vi både offren i Halabja och hela den irakiska befolkning som fick lida under en av de mest brutala och grymma tyrannerna i modern historia. Det kurdiska nyåret är den 21 mars, kanske kan vi titta framåt och läka såren, men aldrig glömma Halabja och al-Anfals offer.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons