Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen behöver anställa personal med rätt kompetens

Sedan 2002 har jag arbetat med att lyfta fram äldre dövas behov av en trygg och en god äldreomsorg med dövkompetens. Visionen är att en dag få kliva över tröskeln till ett boende till för teckenspråkiga och teckna flytande till personalen eller ha möjlighet ringa direkt och beställa hemtjänst – på teckenspråk!

Annons
Övar tillsammans. Behovet av teckenspråkig personal på våra äldreboenden kommer att öka  i framtiden. (Personerna på bilden har ingen koppling till texten). Arkivfoto: Björn Larsson Ask /TT

Frågan har lyfts fram många gånger, jag och Päivi Fredäng har mött många tjänstemän och politiker och belyst äldre dövas situation i Örebro samt om den totala avsaknaden av teckenspråkig äldreomsorg och den försämring av trygghet och livskvalitet det innebär. En förödande isolering är tyvärr vanlig och bidrar till att livets slutskede kommer tidigare.

Trots att vi arbetat länge med frågan har det fortfarande inte hänt någonting. En av faktorerna är att när man börjar förstå hur krisartad situationen är så är det inte långt till omval. Efter omval så har positionerna ändrats och då är det andra personer som ska upplysas och uppvaktas. Det går inte att fortsätta så här! Stockholm, Malmö och Göteborg har lyckats skapa väldigt bra äldreomsorg för teckenspråkiga.

Tidigare placerade man fem äldre döva hos Brolyckan. De blev isolerade i sina rum, de hade inte möjlighet att delta i aktiviteter och kunde inte kommunicera med personalen för att ingen i personalen kunde teckenspråk. Man måste anställa personal med rätt kompetens för att det ska bli bra, det räcker inte med att bara samla ihop äldre döva under samma tak! Det finns utmärkta döva potentiella undersköterskor med rätt kompetens som skulle kunna ta hand om oss äldre döva. De flesta av dem har inte fått jobb trots sin utbildning.

Sedan många år tillbaka så har väntjänsten hos Dövkyrkan varit en viktig trygghetspunkt bland äldre döva. Dövkyrkan samverkade med andra aktörer såsom arbetsförmedlingen och kunde erbjuda äldre döva serviceinsatser, trygghet och hjälp till att bryta sin isolering. I juni 2014 lades väntjänsten ned för att Svenska kyrkan ansåg att det var kommunens ansvar. Tyvärr så saknas det tillräcklig teckenspråkskompetens inom kommunen.

Kommunen har träffpunkter där man har aktiviteter till seniorer. Döva är välkomna men känner oss inte hemma utan har i föreningen våra egna träffar varannan onsdag utan stöd från kommunen.

Vi försöker söka föreningsbidrag etcetera men det går inte ihop. Vi har lärt oss att ta hand om varand-ra i så länge man orkar. Vi behöver få träffas i vår egen grupp för med teckenspråket följer en fantastisk dövkultur. Vi hade en träff med Lena Baastad (S) där vi överlämnade en sammanställning ifrån en undersökning om äldre dövas mående jämfört med hörande samt en önskelista.

I den nämner vi bland annat att det måste finnas en uppsökande funktion eftersom det bara är friska äldre döva som har ork och möjlighet att ta kontakt med Servicecenter där det finns teckenspråkiga kommunvägledare. Dels måste man vara fysiskt kapabel till att kunna besöka Servicecenter, dels måste man vara så pass klar att man kan ny teknik för att kunna ringa via bildtelefon.

Väldigt många äldre döva 40- och 50-talister går snart i pension och Örebro kommun har inte resurser till att möta de behov som kommer! Man måste överväga att anställa kompetent personal som kan förbereda kommunen och ordna en trygg teckenspråkig äldreomsorg i Örebro – Europas teckenspråkiga huvudstad?

Att få använda och kommunicera på teckenspråk är en mänsklig rättighet, inte ett privilegium!

Maggie Sundström Örebro dövas pensionärsförening

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons