Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Låt oss göra oss fria från monarkins grepp

Annons
Har visst makt. Men nu är det dags att göra sig av med monarkin tycker Republikanska föreningen.

Vilhelm Moberg skrev i boken ”Därför är jag republikan” att monarkin inte hör hemma i 1950-talets demokratiska svenska samhälle.

Sextio år senare är monarkin fortfarande kvar. Jag påminns om detta när nationaldagsfirandet närmar sig och Carl Gustaf och Silvia Bernadotte ska besöka Örebro.

Som republikan ställer man sig frågan: varför har vi kvar denna förlegade institution?

Det finns många svar här. En viktig ledtråd finns i att många lurar sig själva om att kungen inte har någon makt. Det är nämligen ett vanligt påstående som dyker upp när jag är ute i Örebro och delar ut flygblad för Republikanska föreningen.

Många jag pratar med säger att kungen bara är till för att skänka glans åt landet. Man förklarar att frågan om monarkins avskaffande är oviktig att diskutera eftersom kungen inte har någon makt.

”Låt stackarn va, han är harmlös”.

Kungens makt kommer i många olika former. Det finns konkreta och formella exempel på detta. Ett av dessa är att statsministern måste hålla honom underrättad om rikets angelägenheter.

Kungen får här en direkt ingång till Sveriges regeringschef. Ett annat är kungahusets olika bjudningar där de knyter kontakt med Sveriges politiska och ekonomiska elit.

Ett tredje handlar om att kungahuset får cirka 127 miljoner kronor om året av staten.

Där en del är 65 miljoner kronor som är kungafamiljens lön (apanage). Resterande 62 miljoner kronor går till slottsstaten och ska täcka kostnaden för driften av olika slott.

Den främsta makten som kungen har är dock ideologisk. I form av historiska myter och berättelser.

Det är sådana berättelser som kan få en regering att skapa en helgdag av nationaldagen.

Med bland annat motiveringen att vi ska minnas Gustav Vasa som valdes till Sveriges kung på samma datum 1523.

Dagens kung bär ”härskarens krona och mantel

, men härskar inte mer. Han uppträder som i ett skådespel. Hans makt är teaterkungens.” Som Moberg kärnfullt beskriver det i början på femtiotalet.

Denna makt är särskilt stark och levande än i dag. Den som inte tror mig kan själv se hur det går till i Stadsparken när kungaparet är i Örebro. Eller varför inte följa medierapporteringen när deras barn gifter sig.

Det är bara inför en kung som vi på något underligt sätt glömmer bort att vara aktiva medborgare och i stället blir passiva undersåtar.

Å andra sidan är det inte konstigt att man vill hylla kungen. För makten har haft flera århundraden på sig att ta ett ordentligt grepp om våra känslor. Känslor som gör att alltför många är oförmögna att se ett enkelt faktum – att ett ärftligt ämbete är oförenligt med ett demokratiskt statsskick.

Vi måste slita oss fria från detta grepp. Det kan vi göra genom att jobba för att avskaffa monarkin om sex år.

Då har det gått ett hundra år sedan Sverige hade sitt första fullt demokratiska parlamentsval. Vi kan sedan fira den 6 juni 2021 i demokratins och inte monarkins tecken.

Fredric Skargren

Kontaktperson för Republikanska föreningen i Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons