Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mindre barngrupper nödvändigt för att ge de små barnen lust att lära

Glädjande nog har satsningar på att minska klassernas storlek i skolan aktualiserats i den glödheta skoldebatten. Något som fått mindre utrymme i denna debatt är förskolans roll. Förskolan är tänkt att lägga grunden till det livslånga lärandet. Kanske kan delar av förklaringen till skolans svårigheter finnas i brister i förskolan?

Annons
förskola. Det är viktigt för pedagogiken med mindre grupper anser artikelförfattarna.Arkivfoto: Fredrik Sandberg /TT

De senaste åren har förskollärare, barnskötare och föräldrar i hela landet organiserat sig och kämpat för mindre barngrupper i förskolan.

Hösten 2013 startade Facebookgruppen ”Förskoleupproret” där nu nästan 7 000 personer för engagerade diskussioner om problemet och vad vi kan göra åt det. En tändande gnista till upproret var när två förskollärare genomförde en ”kupp” på en utvecklingsdag för förskollärare i Örebro där de oanmält tog plats på scen och pratade om hur barngruppernas storlek påverkar barnen negativt. Detta inspirerade till lokala kampanjer på fler orter.

Den genomsnittliga gruppstorleken i riket är idag 16,9 barn. På ”storbarnsavdelningar” med 3-5-åringar är det ofta 20 barn eller fler. Våra främsta orosmoment kring de stora barngrupperna är att de gör det svårt att genomföra läroplanens uppdrag och att ge alla barn den uppmärksamhet de behöver. När det är för många barn tenderar verksamheten att bli mer inriktad på barnpassning än på pedagogik och omsorg. Läroplanen ger till exempel personal i förskolan i uppgift att ge barnen lust att lära och intresse för skriftspråket.

För att stimulera språket enligt uppdraget behöver lärarna till exempel kunna dela in barnen i mindre grupper för en pedagogstyrd aktivitet eller ha tid för att uppmärksamma och samtala med det barn som experimenterar med att skriva sitt namn. Med dagens förskola med stora barngrupper är det svårt för personalen att få tid till detta och lärandemöjligheter går om intet. När förskolan är pedagogisk fyller den en viktig uppgift att utjämna de olika förutsättningar som barn har med sig från sina familjer. Som ett första steg i det svenska utbildningsväsendet kan den alltså fylla en viktig likvärdighetsfunktion.

Vi är oroliga att denna möjlighet faller mellan stolarna om förskolan inte får mindre barngrupper. 

Vad görs då för att minska barngrupperna i förskolan? Tyvärr har många kommuner en defensiv inställning där de försöker tona ner problemet snarare än att ta tag i det.

I Sundbyberg organiserade Förskoleupproret en namninsamling för mindre barngrupper. Kommunen stoppade då den från att sitta uppe på förskolorna. Varför så rädda för kritik i en offentlig verksamhet? När Förskoleupproret lyfter farhågor om hur stora barngrupper påverkar barnen har poängen aldrig varit att svartmåla enskilda kommuner som sämre än andra.

I stället är budskapet att problemen i just våra kommuner är en del av ett nationellt problem. Det är alltså tydligt att politikerna behöver ta sitt ansvar för en rejäl satsning på förskolan. Kommuner behöver satsa mer men staten bör också ingripa eftersom detta är ett nationellt problem.

Det är dags att skapa rimliga förutsättningar för en förskoleverksamhet som tar hänsyn till barnens behov och där läroplanen kan genomföras fullt ut. Det är glädjande att förskolans betydelse nu lyfts, till exempel nu senast av Socialdemokraterna i Almedalen genom vallöftet om max 15 barn per grupp för de minsta barnen i förskolan. Om det genomfördes skulle det vara mycket värdefullt. Nu gäller det för samtliga partier att gå från ord till handling.

Anki Jansson m fl om storleken på förskolegrupper

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons