Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örebro måste våga utmana när det gäller arkitektur och byggande

Annons
Umeå vågar.  I Umeå får nyskapande arkitektur ta plats mitt i staden, sida vid sida med de gamla hamnmagasinen i älvlandskapet. Här ser vi stadens nya prisbelönade kulturhus Väven.Foto: Åke E:son Lindman

I ”Handlingsplan för stadens byggande” höjer Örebro ambitionerna när det gäller arkitektur. Det tycker vi är rätt. Men om vi ska få se nyskapande arkitektur måste kommunen bli modigare.

Det vilar en förbannelse över många vackra städer. Där vågar de ansvariga inte föreslå förändringar av rädsla för kritik. Den fällan trillar ofta Örebro i. Vi arkitekter studerar därför andra städer för att lära oss hur de hanterar konflikter mellan gammalt och nytt.

Vi besökte nyligen Umeå. En universitetsstad som ska växa till 200 000 invånare år 2050.

I Umeå får banbrytande arkitektur ta plats i känsliga kulturmiljöer. Ett stenkast från Umeå stads kyrka från 1894 står ett nytt konstnärligt campus med konstmuseum och högskolor för arkitektur, design och konst.

Bredvid Stora hotellet från 1895 står det nya kulturhuset Väven som fick Sveriges finaste arkitekturpris – Kasper Salin-priset 2014 – och nu är nominerat till Mies van der Rohe Award, Europas mest prestigefyllda utmärkelse för arkitektur. Umeå skulle kunna vara en förebild för vår stad.

Örebros vision är att bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Om vi ska nå dit måste vi ha mål och ambitioner för arkitekturen.

Vi skrev tidigare i år en artikel i Nerikes Allehanda där vi efterlyste mål i arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor. Nu har Örebro kommun presenterat en Handlingsplan för stadens byggande. Den innehåller avsnittet ”Örebros nya arkitektur och hustyper”.

I handlingsplanen lyfter kommunen viktiga områden. Men här finns inget som utmanar eller provocerar. Vi saknar en diskussion om gestaltning och estetik. Därför har vi lämnat in ett remissvar.

Vi anser att det finns utrymme för ny arkitektur i de centrala delarna av Örebro men vår erfarenhet är att kommunen driver en konservativ linje som försvårar och förhindrar nytänkande. Om den linjen ska ändras måste planen förtydliga hur det ska ske.

Handlingsplanen måste bli tydligare i hur vi ser på relationen mellan ny arkitektur och befintliga kulturvärden.

Det är positivt att kommunen öppnar för fler höghus.

Höga hus är inget självändamål men rätt utförda kan de bidra med kvaliteter till staden.

Planen talar dock inte om var Örebro kan växa på höjden.

Vi vill att Örebro pekar ut områden där vi kraftsamlar, provar att bygga stad på ett nytt sätt och gör något utöver det vanliga. Tre områden där vi ser potential för ny arkitektur är Aspholmen, CV-området och universitetet.

För att åstadkomma förnyelse måste kommunen ställa krav på gestaltning och utmana arkitekter och byggherrar. Vi förväntar oss att förvaltningar och bolag går före som beställare av arkitektur.

En förändring kräver också att kommunen utvecklar sina processer, höjer kompetensen inom arkitektur och hittar nya arbetssätt. Vågar kommunen ställa krav i detaljplaneprocesser för att nå målen i handlingsplanen? Kan markanvisningar användas för att skapa arkitektur?

Vi hoppas att våra synpunkter kan utveckla handlingsplanen.

Men vi är fortfarande övertygade om att en stad med Örebros ambitioner behöver en separat arkitekturstrategi.

Viktoria Buskqvist, arkitekt, kontorschef och partner, White arkitekter

Anders Ejdeholt, arkitekt och partner, White arkitekter

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons