Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska vi utvecklas från skostad till skolstad

Fler elever ska få det stöd de behöver och har rätt till, ordning och reda samt bättre förutsättningar för rekrytering av behöriga lärare. Så vill vi summera vårt mål med skolan i Kumla. Det är så vi hoppas få fler elever att nå målen i skolan och därmed öka sina chanser till ett gott liv.

Annons

Skolan är av ideologiska skäl ett prioriterat politiskt område för Folkpartiet eftersom vår övertygelse är att vägen till frigörelse går genom utbildning. Det finns mycket positivt att säga om skolorna i Kumla, men det finns mycket kvar att göra. Vi har identifierat tre stora utmaningar som jag tror att vi kommer behöva prioritera extra hårt.

Det handlar om barn i behov av särskilt stöd, arbetsro samt hur vi tacklar bristen på behöriga lärare.

Vi har en kraftigt växande grupp elever i behov av särskilt stöd. Att fånga upp dessa elever i ett tidigt skede och rikta insatserna mot dem är helt avgörande för att säkerställa att de får en utbildning på likvärdiga villkor.

Här tror Folkpartiet på fler specialpedagoger i klassrummen, tydliga förväntningar på eleven och noggrann uppföljning.

Det är oerhört viktigt att vi vågar ha lika tydliga krav och förväntningar på alla elever. Alla har samma rätt att känna att man utmanas att utveckla sina förmågor i skolan. Uppgifterna måste dock anpassas efter varje elevs enskilda förutsättningar. Uppföljningen är också viktig för att se om insatserna gett önskad effekt.

Den andra utmaningen handlar om arbetsro. Ofta hänvisas problemet med bristande arbetsro till att klasserna blivit alltför stora.

Det skulle kunna vara fallet på flera håll i Kumla på grund av vår låga lärartäthet, men lika ofta handlar det om elevernas sammansättning som mängden elever.

Arbetsrofrågan är viktig av flera skäl. Dels är det en viktig arbetsmiljöfråga för lärare och elever men också något som påverkar måluppfyllelsen.

Det är de lågpresterande eleverna som drabbas hårdast av att det är stökigt i klassrummet. Att skapa arbetsro handlar dels om att ge lärarna det stöd de behöver för att skapa ordning i klassrummet och att satsa på kompetensutveckling för lärarna att utvecklas i sitt ledarskap.

Den tredje och kanske största utmaningen handlar om hur vi ska kunna rekrytera fler behöriga lärare.

När konkurrensen hårdnar måste Kumla framförallt se över två saker: våra lärarlöner och Kumla som arbetsgivare.

Tydligare än på andra håll har Kumla haft en lönekultur som belönar år i verksamheten före kompetens. Så kan vi inte ha det om vi ska kunna konkurrera om de bästa lärarna.

Som arbetsgivare måste vi bli mer lyhörda och se till att de åtgärder vi gör för att komma tillrätta med det som framförs verkligen når ut i verksamheterna.

När ni ropar ska ni känna att vi hör och gör vårt bästa för att lösa problemet. Allt annat är ovärdigt en så liten kommun som Kumla.

Detta är några av de stora utmaningar vi tror att Kumla kommer behöva bemöta för att nå målsättningen att fler elever ska nå målen, även om utmaningarna givetvis är många fler.

Vi tror dock att det ekonomiska läge som Kumla är i just gör att vi kommer behöva göra prioriteringar mellan insatserna, och då är elever i behov av särskilt stöd och lärarlöner särskilt viktiga.

Folkpartiet kommer fortsätta vara rösten för skolan i Kumla med målet att fler elever ska nå målen och höja sina studieresultat. Mindre än så är inte uppgiften för Folkpartiet.

Oppositionsråd och andre vice ordförande i nämnden för livslångt lärande

Ida Andersson (FP)

Lärare och ledamot i nämnden för livslångt lärande

Kajsa Rosén (FP)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons