Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skogsbruket behöver tydlig politisk styrning

Annons

Stora delar av det svenska skogsbruket har med tydlighet visat att man inte klarar av att verka inom principen ”frihet under ansvar”, ett grepp som Sverige prövat i snart tjugo år. Det är hög tid för en tydlig politiskt styrning som garanterar att skogslandskapets alla värden bevaras även för kommande generationer. En satsning på alternativ till hyggesbruk är nödvändig. Berörda myndigheter behöver mandat och resurser för tillsyn och lagföring av brott. Åklagare behöver specialutbildning inom området och straffsatser med relevant prioriteringsvärde.

Skogslandskapets natur- och kulturvärden ska skyddas av tre lagar, Miljöbalken, Kulturminneslagen och Skogsvårdslagen. Miljöbalkens skydd förutsätter att marken köps loss, vanligen av staten. Enligt Kulturminneslagens ska alla fornlämningar skyddas, även i produktionsskogen. Men det är ytterst sällan som åtal väcks. I skogsvårdslagen beskrivs hur hänsyn ska tas till övriga kulturvärden såsom torpgrunder, kolbottnar och fägator. Men denna hänsyn är i hög grad frivillig. Det innebär att det enda skyddet för dessa värden är en förhoppning om markägarens välvilja.

Naturvårdsverket konstaterar i sin senaste utvärdering av Sveriges miljökvalitetsmål att varken målet ”Levande skogar” eller målet ”Ett rikt djur- och växtliv” kommer att nås till år 2020 med dagens styrmedel. Skogsstyrelsens senaste rapport om hänsyn som ska lämnas vid slutavverkningar, den så kallade polytaxen för 2008-2011, visar anmärkningsvärda brister i miljöhänsyn. 2011 redovisades en absolut bottennotering: 37 procent av avverkningarna bedömdes inte nå upp till lagens krav.

Sverige undertecknade 2010 i Nagoya i Japan ett åtagande inom FN om att skydda 17 procent av landets yta för en säkrad biologisk mångfald. Dessa områden ska främst vara sådana som är speciellt viktiga för djur, växter, svampar och andra organismer. Landskapskonventionen ratificerades av Sverige 2011. Den innebär ett åtagande om en rikare livsmiljö med förbättrat skydd, förvaltning och planering av landskap och betonar vikten av allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet.

Den demokratiskt utsedda politiska viljan finns alltså. Samtidigt ges skogsbruket fri lejd åt motsatt håll. Hur skogen sköts och hanteras är en fråga som inte endast berör skogsbruket utan alla svenskars intresse. Det är dags att för politikerna att bestämma sig om inte skogens mångfald ska bli oåterkalleligt utarmad.

Birger SvanströmOrdförande Sveriges Hembygdsförbund

Karin ÅströmVice ordförande Naturskyddsföreningen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons