Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Staten driver på för att Sverige avfolkas utanför storstäderna

Statliga jobb är värdefulla. Där dessa jobb förläggs skapas sysselsättning och lokal skattekraft. Landsbygden har hittills missgynnats i den fördelningen.

Annons
Långt mellan affärerna.  Sverge avfolkas på landsbygden även om en och annan handlare försöker kämpa emot. Staten skulle här kunna hjälpa till genom att utlokalisera viss verksamhet.Arkivfoto: Håkan Risberg

Cirka 34 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som klassas som landsbygd. Andelen av de statliga jobben lokaliserade här var cirka 14 procent år 2011. Sedan år 2000 har de statliga jobben på landsbygden dessutom minskat medan de ökat i storstads- och stadskommuner.

På senare tid har vi uppmärksammat två förändringar som beslutats eller som planeras. Det gäller dels Skatteverkets flytt av 40 jobb från Mora till Falun och nedläggning av kontoret i Åmål till förmån för Karlstad, dels Trafikverkets interna utredning om en koncentration av trafikledningen från tio orter till fyra, där den lilla kommunen Ånge skulle förlora 50 jobb.

För statliga jobb ses Stockholm ofta som en naturlig placering. Drygt 30 procent av arbetstillfällena finns i Stockholms län, men bara drygt 20 procent av befolkningen. Det är knappast det överhettade storstadsområdet om behöver denna draghjälp från staten.

Om fördelningen skulle ske på basis av var folk bor, skulle övriga landet få ett tillskott om tiotusentals jobb. Driftkostnaderna skulle sjunka, då lokalkostnaderna är betydligt lägre än i storstäder. Det är också lägre kostnadsnivå i allmänhet. Sveriges välstånd bygger på att alla delar av landet hänger ihop. Men staten medverkar genom centraliseringen av statliga jobb till att många arbetstillfällen aldrig når landsbygden och att de som finns försvinner därifrån.

Detta driver på utflyttningen och bidrar till att Sverige avfolkas utanför storstadsområdena. Kommuner och landsting får svårare att behålla kvalificerad arbetskraft, när attraktiv sysselsättning saknas för att exempelvis erbjuda den andra familjeförsörjaren ett jobb. Staten måste därför agera, och styra lokaliseringen, så att även landsbygden kan leva och växa. Staten har makten och ansvaret att se till att en rimlig del av de statliga jobben finns på landsbygden.

De som bor på landsbygden förväntas ofta vara entreprenörer och bidra till sin försörjning genom eget företagande. Men det är krävande att driva företag och en förutsättning för att lyckas är att man har en närhet till myndigheter Långa avstånd ger färre nya företag och jobb.

Vad är motiven för att statliga verksamheter blir bäst om de ligger i den största orten? Kanske ses valet så självklart att man inte ens analyserar andra möjligheter. För visst finns det andra kriterier som än storlek. Bra och förmånliga lokaler, goda livsvillkor och närhet till det område som betjänas är några.

Det finns också en rättviseaspekt i var offentliga jobb finns. Men vi blir djupt oroade av synen på Sverige, när utredningar slår fast att myndigheter ”måste placeras i Stockholm”, då kompetens anses saknas på alla andra ställen i Sverige. Senast vi såg denna formulering var i utredningen om ett samlat stöd för upphandling. En verksamhet som i allra högsta grad bedrivs i samtliga svenska kommuner och som skulle lämpa sig väl att placeras ute i landet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons