Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Statsvetarna gav ingen allsidig belysning

Annons

En samling statsvetare skriver en debattartikel som i förstone tycks ha karaktären av ett metainlägg om demokratins former. Intrycket förstärks av att de fyra personerna undertecknar med sina akademiska meriter eller titlar. Varför? För att med sin auktoritet ge legitimitet åt sina synpunkter?

Om artikeln hade varit ett objektivt hållet debattinlägg om demokrati hade det funnits en logik i upplägget att betona sin sakkunskap. Men delar av artikeln är i hög grad en partsinlaga i WUC-debatten. Det handlar inte bara om en vinkling utan ett subjektivt urval av fakta och tolkning av dem. Dessutom förstärkt av ett värdeladdat och känslomässigt ordval.

De fyra angriper den politiska majoriteten för åtgärden att lyfta frågan om WUC från gymnasienämnd till programnämnd, utan att på något sätt nyansera eller problematisera proceduren. Vad säger kommunjuristen? Kan jävsdiskussionen spela roll? Det är kanske annat än – för att använda statsvetarnas ord – ”en dåres envishet” som avgjort saken?

Ett annat exempel är sättet att utnyttja en språklig otydlighet hos Dennis Begic, som i sin blogg enligt artikelförfattarna skriver att han är till freds med de underlag som slutligen kommer att läggas på bordet. Begics formulering kan lika gärna tolkas som att han talar om kommande tidpunkt för en redovisning av en utredning som redan finns, alltså när, och inte att underlag skulle saknas vid skrivtillfället, vilket är statsvetarnas ensidiga tolkning. En tolkning som man dessutom använder som sanning och premiss för fortsatt diskussion. Skribenterna refererar till bland annat detta blogginlägg från Begic när man gör den sammanfattande bedömningen att det bedrivs ett ”cyniskt spel” som dessutom är ”ihåligt”.

Anmärkningsvärt är också att gruppen definierar en politisk kompromiss (som om sådana pragmatiska lösningar vore unika) som ”överenskommelser i slutna rum där vissa offer måste göras” och någon måste offra sina ”idéer”. Att göra ett val mellan skolor i besparingssyfte skulle alltså utgöra ett idésvek?

Utöver dessa vinklingar späder man på genom att ge sig in i själva sakfrågan med synpunkter på WUC, Risbergska och friskolor kontra kommunala skolor med uppfordrande frågor samt konkreta och detaljerade åsikter om vilka värderingar och visioner majoriteten i Örebro bör ha. Avslutningsvis planteras misstankar om att det finns dolda motiv och att den bör lyftas upp i ljuset.

Självklart har man rättigheten att uttrycka sina personliga synpunkter och ta ställning för vem man vill i en debattartikel. Men vi tycker att man iklätt sig ett större ansvar om man väljer att presentera sig som en grupp professionella ämnesföreträdare vid ett universitet, än om man angivit en mer informell och personlig avsändare. Har statsvetargruppen tagit det ansvaret genom en någorlunda allsidig belysning av demokratiproblemet? Står inlägget för akademisk redbarhet? Eller var det kanske inte ens avsikten? Det är kanske fler som borde lägga korten på bordet?

Jarl Blixt

Marita BlixtLindesberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons