Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora omläggnignar av kursplaner påverkar arbetsmiljön i skolan

Rektors roll för att skapa lugn och ro kan inte nog betonas.

Annons
För att undervisningen ska fungera behövs lugn och ro i skolan.

Fredrik Stillerud, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studentorganisation i Örebro, skrev ett debattinlägg i NA. Där pekar han på gymnasielärarnas arbetsmiljö som ett problem även för lärarstudenter. Han menar att det är svårt att hålla hög kvalitet i handledningen av lärarkandidaterna.

Läraryrket är svårt. Förutom goda kunskaper i de ämnen som man undervisar i ska man också ha en känsla för de barn och ungdomar man jobbar med. Läraren ska förstå hur deras lärande ser ut och vilka utmaningar de behöver.

Det svåraste av allt är antagligen klassrumssituationen då läraren ska leda och organisera klassen så att arbetsro råder och syftet och målet med aktiviteten är klar för alla. Dessutom ska man stödja, uppmuntra och motivera dem som har svårt att förstå värdet av skolan och kanske har tankarna på annat håll. Läraren ska också utmana de elever som snabbt tar till sig ämnet och har kort väg till förståelse.

Detta ska dessutom ske under mycket pressade tidsramar. Eleverna går i skolan mindre än hälften av årets dagar (178) och endast 40 av 52 veckor. Det gör att lärarens årsarbetstid ska trängas ihop under dessa dagar. I genomsnitt ger det en arbetsvecka på 45 timmar.

Det är tuffa förutsättningar. Om det här ska fungera utan att läraren hamnar i en ohållbar och alltför stressande situation måste arbetet vara väl strukturerat och målen och prioriteringarna mycket tydliga.

Största delen av innehållet i arbetsdagen bestäms av förordningar från staten som bland annat beskriver betygssättning, kursinnehåll och timplaner. Där kan kommunen inte göra mycket. Däremot kan kommunen som arbetsgivare göra en hel del för att ha en tydlig och klar ledning av verksamheten.

Rektors roll i det sammanhanget kan inte nog betonas. I de undersökningar som Stillerud hänvisar till framgår det tydligt hur stora skillnader i arbetsmiljö det är mellan olika arbetsplatser. En del av förklaringen är ledarskapet. En annan viktig del är stabila förutsättningar och lugn och ro. Omorganisationer och stora omläggningar av kursplaner och betygssystem kan sätta stora spår i lärarvardagen.

Gymnasieskolan har dessvärre inte varit förskonad från dessa förändringar. Från 2011 och fram till det här läsåret har hela gymnasieskolans programstruktur, kursplaner och betygssystem förändrats. Det har satt avtryck. Till detta kommer en stor förändring av sökmönstren som inneburit att antalet sökande till yrkesprogrammen minskat drastiskt. Orsaken till yrkesprogrammens dalande popularitet finns att hitta i att dess inte längre är behörighetsgivande för högskolestudier.

Barnkullarna i gymnasieåldrarna har också minskat de senaste åren. I Örebro har det inneburit nedläggningen av WUC och en halvering av elevantalet på Rudbecksskolan – stora omorganisationer av verksamheten alltså.

Allt detta sammantaget har skapat ett tryck på gymnasieskolan som har varit något utöver det vanliga.

Det verkar som det mesta av detta är över nu. Naturligtvis beror det till stor del på hur det går i valet. Jan Björklund (FP) har visat att han inte är intresserad av arbetsro och utvecklingskraft för skolan utan är beredd att dränka skolan i så kallade reformer. Åtminstone verkar det som om det stora elevtappet på grund av minskade elevkullar planar ut nu.

I Örebro kommun jobbar vi vidare för att skapa stabila förutsättningar, ett gott ledarskap och möjligheter för lärare att utvecklas i yrket. Med ett gott stöd från staten hade vi kunnat göra mycket mer.

Thomas Esbjörnsson

Kommunalråd (S)

Örebro

Thomas Esbjörnsson,Kommunalråd (S)Örebro

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons