Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Till försvar för ett brett utbildningsinnehåll i universitetens program och kurser

Annons
Det finns förslag på att via studiemedel få studenter att söka sit till utbilningar inom områden där näringslivet ser ett behov.FOTO: Jessica Gow/TT

Inför årets upplaga av ”Swedish Entrepreneurship Summit” som arrangerades på Örebro Slott skrev Johan Eklund, Vd för Entreprenörskapsforum, en artikel i Nerikes Allehanda (14/2), där han hävdade att det svenska utbildningssystemet måste förändras i grunden. Eklund anser i artikeln, att den svenska utbildningen hämmar företagens tillväxtmöjligheter och att därigenom får Sverige allt svårare att göra sig gällande på marknaden. Orsaken till detta menar han att man kan finna i att ”…studenterna utbildar sig till sådant som inte efterfrågas.”

Eklund föreslår att man måste omstrukturera utbildningarna så att de anpassas efter företagens behov på ett direkt sätt och att stärka studenternas incitament att söka utbildningar som efterfrågas på näringslivets marknad.

Vilka politiska beslut vill han då ska genomföras? Ja, det märkliga är att han återknyter till det för några år sedan starkt kritiserade förslaget från Svenskt Näringslivs rapport, författad av organisationens dåvarande chefsekonom Stefan Fölster och Malin Sahlén, där man föreslog bland annat sänkt studiestöd för humaniora. Författarna konstaterade, att konst- och humaniorastudenter hade svårare att få jobb än ingenjörer och föreslog därför att studiebidragen skulle sänkas för studenter inom de ämnena. ”Om man har en väldigt låg chans att få jobb då vill vi höja lånedelen och sänka bidragsdelen i studiemedlet. Då får man redan där en signal om vad som lönar sig. Det är framförallt inom gruppen konst och humaniora som före detta studenter inte jobbar på en relevant arbetsmarknad,” menade Mona Sahlén vid presentationen av rapporten.

Rapporten föreslog också att man skulle sänka anslagen till de högskolor som erbjöd utbildningar som inte tros leda till arbete.

Konst, kultur och filosofi har betydelse för väldigt viktiga saker som till exempel medborgarskap och om hur demokratin fungerar oavsett hur direkt matchande det är till näringslivets dagsaktuella nu-behov.

Vad föreslår då Eklund i sin NA-artikel? Jo, utbildningen skall matcha de behov som företagen har i dag så att de skall kunna växa på marknaden. ”En viktig åtgärd är att utbildningspremien på högre, och av näringslivet efterfrågad utbildning, ökar och bättre motsvarar utbildningarnas bidrag till produktiviteten. Differentierade studiebidrag, studieavgifter eller vouchersystem kan vara sätt att uppmuntra studenter att välja utbildningar där det råder brist på personal.”

Eklunds strävanden och förslag i dag har samma grundinnehåll som Svenskt Näringsliv föreslag för några år sedan. Syftet är att ändrade regler för studiemedel ska styra studenter bort från de utbildningar som inte gynnar näringslivet dagsaktuella marknadsintressen, såsom humaniora, till de direkt företagsanpassade utbildningarna. Eklunds återanknytning till Svenskt Näringslivs rapport vittnar om en föråldrad syn på utbildningens roll i framtidens yrkesliv.

Konst, kultur och filosofi har betydelse för väldigt viktiga saker som till exempel medborgarskap och om hur demokratin fungerar oavsett hur direkt matchande det är till näringslivets dagsaktuella nu-behov. Det är både okunnigt och olyckligt av Eklund att han polariserar matchande och nyttigt för näringslivet kontra onyttigt för näringslivet. Istället borde han förespråka och bygga en bro mellan humaniora och entreprenöriella intressen.

Uppfattningen om att humanister inte matchar näringslivets arbetsmarknad och är onyttiga och därmed inte får arbete bygger på en mycket omodern och stel bild av arbetsmarknaden.

Dessutom glömmer Eklund i sitt ensidiga fokuserande på näringslivets direkta behov och reducerande syn på samhället, där den offentliga sektorn försvann, att av de på universitet och högskolorna utbildade humanisterna – ”de inte direkt nyttiga för näringslivet” – har cirka 75 procent av studenterna fått arbete efter ett till två år. Uppfattningen om att humanister inte matchar näringslivets arbetsmarknad och är onyttiga och därmed inte får arbete bygger på en mycket omodern och stel bild av arbetsmarknaden. Motsvarigheten till Eklunds entreprenörer och Svenskt Näringsliv i Danmark verkar tvärtom för ökade satsningar på humaniora eftersom man förstått värdet av humaniora i dagens globaliserade värld.

I ett modernt humanistiskt demokratiskt samhälle behövs en bred förståelse för samhällets behov av yrken och därmed ett vidgat sätt att förstå utbildningens form och innehåll. Det i sin tur innebär, att istället för Eklunds iver att tillgodose det egna företagsintresset, differentiera studiemedlen och därmed reducera utbildningens innehåll, behöver vi försvara ett stort programutbud och kurser inom den höge utbildningen tillsammans med goda studiemedel för alla studenter oavsett studieprogram för vårt demokratiska samhälles breda behov.

Stefan S Winqvist

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons