Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Välstånd och skatter

Annons

Välstånd borde vara politikens mål. Välstånd mäts inte i BNP. För välstånd gäller hårda fakta såsom spädbarnsdödlighet och livslängd men också hälsa och sjukdom och social och politisk oro. Man vet, att sjukdom och död drabbar arbetslösa och fattiga i större utsträckning än andra. Därför är tillgången på arbete och fördelningen av livets nödtorft en välståndsfråga.

Arbete åt alla är viktigt. Arbete ger ett meningsfullt liv, en inkomst och en social roll. Om alla hade arbete skulle många samhällsproblem lösas. Vi hade sluppit sådana oroligheter som nyligen drabbat Malmö, och vi hade inte haft ett invandrarfientligt parti på väg in i riksdagen. Idag har vi 400 000 arbetslösa, vilket är tio procent av arbetskraften och ger en årlig förlust på 300 miljarder kronor.

Regeringen förlitar sig på att näringslivet skapar nya jobb. Men för att det skall ske krävs ökad efterfrågan på varor och tjänster. Att stimulera företagen med bidrag (skattesubventioner) riktade till specifika sektorer (rot, rut, småföretag och serviceföretag inom till exempel turism och restaurang) ger några tusen jobb. Det förslår inte och är en ohållbar väg i större skala.

Minskad skatt på arbetsinkomst skapar inga jobb. Konstigt nog finns det de som blint och bergfast tror på maktens nya kläder, men där finns ingen substans, det är bara politisk retorik. Den internationella högkonjunktur och optimism hos företagen som följde på den borgerliga valsegern ökade efterfrågan på arbetskraft i början av mandatperioden. I dag är optimismen borta och arbetslösheten åter lika hög.

Moderaterna säger att samhället skall bekosta skolan, sjukvården och välfärden. Ja, där finns behoven. Men när behoven negligeras och anslagen stryps har moderaterna skapat en planhushållning av sovjetisk karaktär. Färre och färre behövs i varuproduktionen på grund av rationaliseringar och automation. Genom skattepolitiken begränsas samhällssektorns servicevolym, oberoende av om den produceras i offentlig eller privat regi. Så varifrån skall jobben komma?

Köerna till sjukvården talar tydligt om att det fattas vårdpersonal. Rimligt vore att man kunde komma till vårdcentralen senast andra dagen efter det man anmält sitt behov och till specialistbehandling inom tre veckor. Det skulle minska död och lidande. Därtill skulle människor snabbare komma tillbaka i arbete. Många i arbetsför ålder står i vårdkö, och väntan kostar mer för samhället än lönen till den ytterligare personal som skulle behövas för att få vården att fungera. Företagsekonomiska kalkyler skulle visa vinst!.

Skolans förfall kan lätt avläsas på skolket. Det skall vara roligt att gå till skolan. Det skall vara en värld av upptäckarglädje och aha-upplevelser. Skolplikt behövs inte, skolan skall inte vara ett ungdomsfängelse. Men det behövs tvingande bestämmelser om att varje barn ska bli sett och mött utifrån sina behov. Det behövs många fler lärare, psykologer, kuratorer och hälsovårdspersonal. Och bättre läromedel. Det är en skam att eleverna inte får egna nya rena böcker som de får behålla.

Så jobben finns till stor del i den offentliga sektorn. Behoven är sådär 200 000 jobb. Denna ökning kommer i sin tur att generera jobb i den privata sektorn. Skatten skulle komma att öka med 20-30 miljarder, inte ens hälften av genomförda skattesänkningar, och BNP skulle öka med sådär 150-200 miljarder. Alltså ökad skatt, men ändå mer i den egna plånboken!

Man talar om 1946-1976 som rekordåren. Det var då skatten höjdes varje år och användes direkt. Det skapade så hög aktivitet i näringslivet att brist på arbetskraft uppstod. Det var de åren då vi (jag var med) byggde ut landets infrastruktur, industri, skola, sjukvård och omsorg och förvandlade fattigdom till välstånd.

I politiken tror jag — likt salig Dumbom på 1780-talet — ”vad ingen bonde plär förgäta, att om man mjölka vill sin ko, bör man ock ge den till at äta.”

Högre skatt ger jobb och välstånd.

Partilös

Ereno Kasimir

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons