Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi har alla ett ansvar för vår livsmiljö och för varandra

Annons
Smältande isar. Vi kan inte leva våra liv som baseras på ojämlikhet och ojämställdhet och som exploaterar livsmiljöer, skriver Tord Helgesson.Arkivfoto: Ian Joughin/TT

Dags för självrannsakan, politikerkollegor i olika partier! Självklart handlar politik om makt, men om debatten reduceras till endast en primitiv maktkamp – såsom sker just nu – utan sakligt innehåll, så missar vi politikens egentliga fokus. Vad är ett gott samhälle? Vilka värden ska vi eftersträva? Hur ska vi nå dit? Om vi därtill ständigt uttalar oss om varandra, i stället för att tydligt berätta om våra egna ståndpunkter, tenderar debatten att sjunka till sandlådenivån och politiken krymper till en tv-såpa utan verkligt innehåll.

Jag vill utmana er övriga partiföreträdare att berätta om vad som är era viktigaste mål och vilka värden ni eftersträvar i samhällsbygget – utan att säga något om andra partiers ståndpunkter!

För mig, som miljöpartist, innebär ett gott samhälle ett livsrum där alla får plats, nu liksom i framtiden. När jag tänker på alla så inkluderar det såväl människor som andra levande arter. Inte bara hemma hos mig, i mitt hus, i min stad eller i mitt land, utan globalt! Det är med andra ord ett generöst samhälle, där vi inte kan ta för oss på andras bekostnad, utan där alla behöver visa hänsyn och respektera andras behov. Det är ett öppet och mångfaldigt samhälle, där olikheter är möjligheter. Det är ett samhälle där livskvalitet inte är detsamma som ständig materiell tillväxt eller att lönearbetet är ett självändamål och där behov och resurser balanseras utifrån en hållbarhetsprincip. Därför måste ojämlikhet, utanförskap och intolerans motarbetas och därför måste långsiktigt hållbar produktion och konsumtion utvecklas.

Ett sådant samhälle baseras på värden som egentligen inte är så nymodiga, men som får en allt för liten plats nu. Det handlar om alla människors lika värde, allt levandes rätt till frihet, liv och självförverkligande. Det innebär konkret att vi inte kan leva våra liv eller konstruera ett samhälle som exploaterar livsmiljöer eller som baseras på ojämlikhet och ojämställdhet. Detta i sin tur begränsar naturligtvis samhällets och individens frihetsgrader.

Det handlar också om ansvar och solidaritet, där jag som enskild och vi som kollektiv har ett gemensamt ansvar för varandra och vår livsmiljö, globalt. Såväl människor på flykt som länder i krig eller nöd eller smältande polarisar är vårt gemensamma ansvar. Vi ska inte låta samhället utvecklas utifrån snäva egenintressen, inskränkt nationalism eller genom att låta ”marknaden styra”. Marknaden strävar inte automatiskt efter goda värden.

För att nå till detta – det långsiktigt hållbara samhället – behövs ramar som skyddar de centrala värdena – samtidigt som där behövs frihet för kreativitet, utveckling och mångfald, liksom samarbetsstrukturer som EU eller FN för fredsbyggande. Vi behöver lagstiftning som begränsar till exempel exploatering av människor eller natur, skatter som styr vår konsumtion och produktion och en offentlig sektor som garanterar likvärdighet inom vård, skola och omsorg.

Att sätta ramar är en grannlaga uppgift, det begränsar vår frihet och då tänker jag att John Rawls idé om ett samhällsbygge, där vi inte i förväg vet vilken position vi får, är en god tankemodell. ”A veil of ignorance.” Ett samhälle där vi i princip skulle kunna tänka oss att byta plats med varandra. Eller med andra ord, där vi behandlar varandra såsom vi själva önskar bli behandlade.

Vad svarar ni andra, företrädare för olika politiska partier? Hur ser era svar på dessa frågor ut?

Tord Helgesson Miljöpartiet Askersund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons