Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jag vill helst av allt jobba

Annons

Jag är en arbetslös ungdom på 23 år. Har varit arbetslös i några år med få undantag för sommarjobb och kortare jobb, saknar gymnasiekompetens, går på så kallat ”socialbidrag”, står utanför samhället, men vill verkligen mest av allt bara jobba! Problemet ligger bara i att – ingen vill ha mig.

Jag har flera gånger försökt prata med AF, både om lärlingsjobb och yrkesutbildningar och på många andra sätt försökt fråga hur en sådan som jag ska kunna få ett jobb. Jag kräver ingen prestige. Kan jobba med, i princip, vad som helst. Men det är alltid samma visa: de vet inte. De har inga idéer, inga jobb, inga hjälpmedel, inga utbildningar som leder till jobb, ingenting för en sådan som mig.

Jag har gått hos ett coachingföretag där jag fick ”lära mig” saker som jag redan visste om av grovt inkompetenta människor och resten av tiden väntade man, då man var tvungen att vara kvar där tiden ut, oavsett vad man tyckte, för att ens försörjning inte skulle försvinna. Jag får kallelser till möten med trötta föreläsare som rabblar upp saker som de sagt tusen gången förut till åter hundratusen ungdomar.

I slutändan går jag bara runt och undrar för mig själv vad man egentligen måste göra för att få ett jobb. Måste man bli bankrånare om man går på bidrag? Finns det ingen framtid alls? Jag vill inte gå på bidrag, jag vill jobba. Men eftersom AF bara finns för syns skull och satsar på projekt som inte leder någonstans i stället för att faktiskt hjälpa till och skapa möjligheter och jobb så har jag ingen chans.

Politikerna klagar på den höga arbetslösheten, folk i allmänhet klagar på personer som mig som går på bidrag. Men ingenting händer. Man bara slussas vidare till ännu ett innehållslöst möte. Så varför finns de egentligen?

Örebro

”Sossfall”

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons