Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

15-årig pojke + bok = inte sant

Annons
ILLUSTRATION: TECKNAR-OLLE

Det lätt för en 74-årig gubbe att säga att det är livsnödvändigt att läsa skönlitteratur. Särskilt om han heter Mario Vargas Llosa och i fredags fick ta emot Nobelpriset i litteratur.

Utan de goda böckerna som vi läser skulle vi vara sämre människor, mer konformistiska, mindre rastlösa och uppstudsiga, och den kritiska anda som är framstegets motor skulle inte ens existera. Så sa han ordagrant enligt den svenska översättningen av tisdagens nobelföreläsning. Den fulltaliga publiken av mogna män och kvinnor lyssnade andäktigti Börssalen.

Det är stora ord. Mario Vargas Llosa är en stor berättare. Som person är han inte okontroversiell, eftersom han varit politiskt aktiv på högsta nivå. Men det hör inte till denna historia.

Det fanns inga 15-åriga svenska pojkar i publiken i tisdags. Inga som syntes på tv-bilderna i alla fall. De var i stället nyhetsstoff i ett annat sammanhang under veckan. I onsdags kom Pisa-rapporten som rankar skolorna i 65 länder, däribland samtliga OECD-länder, alltså de rikaste staterna.

Pisa-undersökningen mäter bland annat elevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap. Tyngdpunkten i denna omgång låg på läsförståelse. Det sista handlar inte om att mekaniskt kunna läsa, utan om att förstår, använda, reflektera över texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och kunna delta i samhället. Så ungefär lyder definitionen i rapporten.

Mätningarna visar att pojkar i Sverige halkar allt mer efter i denna grundläggande förmåga. Svenska flickor håller ställningarna, men inte pojkarna.

Det finns en lång rad förklaringar till att svenska skolan trendmässigt rasar i denna internationella rankning, i alla grenar. Jämförelse med tidigare resultat visar att det inte är andra länder som blivit så mycket bättre utan att Sverige sjunker av egen tyngd. Det finns en lång rad förklaringar. Det handlar om hur skolan är organiserad och samhällets utveckling.

Det går att hitta mängder av förklaringar till skillnaderna mellan olika länder. Men det kan vi i Sverige strunta i. I detta fall är det som med motionsidrottare; det gäller att tävla med och mot sig själv och inte mot andra.

Just läsförståelse hänger samman med intresse och läsvanor. Sverige sticker i Pisa-rapporten ut som ett av de länder där sambandet mellan läslust och läsförståelse är som starkast. Av de svenska eleverna uppger 37 procent att de aldrig läser för nöjes skull. Det är just dessa elever som är sämst på läsförståelse.

Det krävs ingen mästerlig hjärna för att räkna ut att andra nöjen konkurrerat ut lustläsningen och det går inte att moralisera över en enskild 15-åring pojke som tycker att böcker är tråkiga. Ingen annan kan bestämma åt honom vad som är roligt eller vad som är trist. Ett datorspel ger så mycket snabbare lustkänsla än en bok.

Vargas Llosa hävdar att skönlitteraturen är ett ”oeftergivligt villkor för att civilisationen ska överleva”. Hur ska vi få pojkar att tycka att sånt är kul?

Mer läsning

Annons