Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Alla kryp som håller oss vid liv

Annons
ILLUSTRATION: TECKNAR-OLLE

Av de 40 miljoner insekter som gått i fällan visade det sig att 600 var helt okända. Och ändå är bara en del av de infångande småkrypen sorterade.

Det svenska Malaisefälleprojektet öppnar sakta en dold värld. Det finns näst intill en oändlighet att upptäcka även i den store katalogiseraren Linnés hemland.

Artrikedomen i världen är obegripligt stor. Mycket av denna mångfald är osynlig och mycket av det minsta kan vara grunden för att hela planetens system håller i hop, och ger livsbetingelser till alla oss andra.

För tre veckor sedan avslutades FN-toppmötet om biologisk mångfald i Nagoya i Japan. Tvärtom fiaskot vid klimatmötet i Köpenhamn hyllas resultatet som en hejdundrande framgång. De 193 länderna enades om visioner, strategier, mål, delmål och faktiskt juridiskt bindande protokoll. Allt med syfte att stoppa den skenande utarmningen av jordens artrikedom.

I förra veckan höll Svenska Naturskyddsföreningen sin höstkonferens med rubriken ”Vem ska bort?”. Den kluriga leken från 70-talets barn-tv har här en mer ödesmättad underton. Svaret från de samlade experterna är att – ingen ska bort. Det kan vara den minsta beståndsdelen som är avgörande för de riktigt stora sammanhangen.

Det är lätt att försjunka i förlamande svartsyn om man läser alla tabeller över utrotade eller hotade arter, växter och djur.

Det måste finnas hopp. Annars är vi dömda, sa Meena Raman från Third World Network på konferensen. Hon hävdar att chockbehandling är det enda sättet att få oss att vakna, och att vår västerländska livsstil måste förändras. Tvärtemot president George Bush (den gamle) som en gång sa att den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar.

Johan Bodegård från Artdatabanken har samma inställning: det är bråttom, men det går om vi vill. Det gäller att vara ytterst försiktig med de allra minsta i vår omgivning. Vi har ingen koll på hur jordorganismerna fungerar. Han tog de mikroskopiskt små krypen i myllan som är förutsättningen för markens gröda, som exempel på människans okunnighet.

Resultatet av Nagoya-mötet hyllades. Men nu gäller det att de vackra orden blir verklighet. Länder har ett stort ansvar, men ingen förändring kommer till stånd om inte företagen också räknar in omgivningen.

Arbetet med att sätta prislappar på den biologiska mångfalden har precis börjat. Grunden finns i en FN-rapport med metoder för att översätta arter och biotoper till kostnader. Den som utnyttjar eller föröder måste betala. Tar sig dessa kostnader in i årsredovisningarna så lär vinstmöjligheterna ändras radikalt för många affärsdrivande verksamheter.

Det finns faktiskt ett ord för naturens bidrag till företagsamheten: ekosystemtjänster. Där finns de uppenbara, som vatten och luft. Och de som inte fullt lika synliga. Bin är sådana avgörande ”tjänare”. Visst är honung gott men det är binas trägna jobb med pollinering som är avgörande. Var tredje tugga vi tar kommer från en pollinerad gröda, enligt Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.

Det stora ansvaret vilar nu på världens ledare. Om någon vecka är det dags för nästa FN-toppmöte om klimatet. Måtte de lära av Nagoya. Det går!

Mer läsning

Annons