Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Attentaten grep in våra liv

Annons

Den japanska attacken mot Pearl Harbor krävde 2 335 amerikanska soldaters liv. I terroristattackerna den 11 september 2001 dödades 2 986 människor.

Attentaten för tio år sedan grep in i människors liv – i hela världen.

Flera av de lagar som nu gäller i Sverige är en direkt följd av terrorattentaten för tio år sedan. En del av dem är bra, till exempel den europeiska arresteringsordern som gjort processen enklare att utlämna brottslingar mellan EU-länder. En del är mindre bra, till exempel FRA-lagen om övervakning av vår elektroniska kommunikation och EU:s lagstiftning om datalagring (som Sverige ännu inte har infört). I en del fall handlade det om rena rättsövergrepp. Svenska medborgare fick sina tillgångar frysta på grundval av diffusa misstankar som inte skulle hålla för ett åtal – eller ens en förundersökning. Staten lade beslag på enskilda medborgares egendom för att USA:s finansdepartement satte upp dem på en lista.

Svenska soldater hade inte varit engagerade i Afghanistan i dag – om det inte vore för attentaten den 11 september.

Att stödja USA i kampen mot terrorism var viktigt 2001. Och det är viktigt än i dag. Men verkliga vänner vågar också säga ifrån.

Den förre statsministern Göran Persson var till exempel tydlig med kravet att Mehdi Ghezali, den så kallade Guantanamosvensken, antingen skulle ställas inför domstol eller friges. Och han frigavs så småningom. Ibland var det si och så med de höga idealen om rättssäkerhet. Den svenska regeringen lät CIA frakta två egyptiska medborgare till Egypten, under förödmjukande former.

Vi ska fortsätta att solidariskt delta i kampen mot terrorism, tillsammans med USA och EU. Men vi behöver också en regering som säger ifrån när kampen mot terrorism urartar. Det värsta vi kan göra är att urholka rättssäkerheten med kampen mot terrorism som ursäkt.

Mer läsning

Annons