Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 Även den som har rent mjöl i påsen ...

Annons
ILLUSTRATION: Tecknar-Olle

Jag har varit på väckelsemöte. Det handlade om övervakningskameror. Riksdagsledamoten Johan Pehrson (FP) från Örebro ledde mötet. Ärligt talat tror jag inte att syftet var att det skulle bli ett väckelsemöte. Men samla ihop några företrädare för företag som utsatts för brott, så får det lätt den karaktären. Någon av dem var så ivrig att sjunga övervakningskamerornas lov att Johan Pehrson fick avbryta honom. Andra skulle ju också få tala.

Och insläntrandes, lite försenad, dök Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna upp. Han sade inte så mycket, mer än att han är en kameraivrare.

Men väckelsens ledare var utan tvekan säkerhetskonsulten Dick Malmlund.

– Vi måste vara i hasorna på dem som angriper oss. Annars kommer de att ta över, förklarade han.

Han argumenterade för fler kameror, med bättre teknik. Och han vill att informationen som kamerorna samlar in ska lagras längre. Det kan ta månader eller något år innan det upptäcks att det begåtts ett brott. Då ska bevisen inte vara raderade, anser han.

På mötet dök också det klassiska argumentet upp: ”Har man rent mjöl i påsen har man ingenting att dölja”.

Nej, detta ska inte bli en krönika där jag skriker ”bort med alla övervakningskameror”. Rätt utnyttjade kan övervakningskameror bidra till att förhindra och klara upp brott. Integritet innebär visserligen att slippa bli registrerad. Men att slippa bli utsatt för brott är också en integritetsfråga. En övervakningskamera kan stärka integriteten och ge mer trygghet. Så låt det bli sagt: Övervakningskameror kan vara riktigt bra.

Men hur långt ska vi gå i övervakning? Och var ska vi inte sätta upp övervakningskameror?

Alla människor har hemligheter. Även de som har rent mjöl i påsen. En journalist vill inte alltid skylta med vilka människor han möter. En människa vill kanske inte bli fångad av en kamera vid en dejt. En kvinna som flyr från en man som har misshandlat henne vill absolut inte bli kartlagd.

Och nej, vi kan inte lita blint på att de personer som har tillgång till bilderna alltid kommer att följa sekretessreglena. Dyker någon kändis upp på en bild i en pinsam situation, kommer frestelsen att läcka bilderna att bli stark.

Jag kan också förstå handelns frustration. Till exempel pantbanken som får sätta upp övervakningskameror på den ena orten men inte på en annan, eftersom länsstyrelserna tillämpar lagen på olika sätt. Reglerna måste tillämpas konsekvent.

Kameraövervakning ska också sättas in i ett sammanhang. Våra samtal med mobiltelefoner registreras, i brottsförebyggande syfte. FRA har rätt att scanna av mejl och annan kommunikation – om den råkar gå via utlandet. Och här om dagen kom en rapport som säger att FRA sprider integritetskänslig information på ett sätt som inte är tillåtet. Privata företag kartlägger våra inköp för att kunna skicka riktad reklam till oss.

Var finns den privata zonen? Även den som har rent mjöl i påsen har något att dölja.

Mer läsning

Annons