Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Början på den nya världshistorien

Annons
ILLUSTRATION: TECKNAR-OLLE

De kollapsande tvillingtornen på Manhattans sydspets var en bild av domedagen.

Odjuren, flygplanen, kom från himlen. Ordning blev kaos. Människor dödades, människor flydde i panik och många offrade sina liv för att hjälpa andra. Alla som nåddes av nyheten den dagen insåg att historien åtminstone skulle gira skarpt efter händelsen.

USA:s president George W Bush, färsk på posten, förklarade krig mot terrorismen.

Nu har precis tio år gått sedan attentatet mot Twin Towers tog plats i historien, ett årtionde som har förändrat världen hävdar många. Visst är det sant att åren sedan september 2001 varit dramatiska.

Vi som lever nu blir lätt blinda för den tid som en gång var. Minnet suddar bort den gamla dramatiken. En gång var det inte tio år utan tio dagar som skakade världen. Det är titeln på amerikanen John Reeds bok om oktoberrevolutionen 1917, det akuta tillstånd som ledde fram till att Sovjetunionen bildades.

Det var inte särskilt länge sedan som världen var uppdelad i två monolitiska maktblock, där Sovjet var det ena och USA det andra. Det var inte särskilt länge sedan som de flesta trodde att så skulle det förbli för alltid.

Sovjetunionen brast till slut på grund av trycket inifrån. Något riktigt krig mellan världens dåvarande maktcentra blev det inte. En annan amerikan, Francis Fukuyama, hävdade i sin bok ”Historiens slut och den sista människan”, som kom 1992, att Sovjetunionens fall skulle ge den västliga formen av liberal demokrati total dominans i världen. Han såg vissa faror i det också.

Det blev inte så och Fukuyama blev givetvis motsagd. Av en annan amerikan bland många andra. Samuel Huntington skrev sin ”Civilisationernas kamp”. Den hade undertiteln ”Mot en ny världsordning”. Huntington hävdade att den västerländska politiken och kulturen skulle drabba samman med andra kulturer och civilisationer nu när Sovjetblocket förpassats till 1900-talshistorien.

Hans världsbild möttes av kritik men fick ny kraft efter terrorattentatet mot New York. President Bush valde att tala om ”korståg”, en hänvisning till medeltiden, som av en del tolkades som att västvärlden nu var i krig mot den muslimska världen. Panik rådde i USA, världens mäktigaste land och i debatten blandades begreppen urskiljningslöst. Terroristen blev en man i turban, en muslim.

Det blev krig, i Afghanistan och i Irak. Det kalla kriget förbyttes i andra låsta positioner där den gamla realpolitiska dogmen om att ”mina fienders fiender är mina vänner” ledde till högst omoraliska förbindelser och oplanerade konsekvenser. Den som ena stunden var en allierad kunde nästa stund vara en motståndare.

Tio år har gått och världen lider fortfarande av sviterna efter terrordådet i New York. Men vi har tio nya år att se fram emot. Kanske tio goda år rentav. Revolterna i arabvärlden har i alla fall lärt oss enögda i väst att muslimen inte är en terrorist och att det finns så mycket som förenar civilisationerna.

Mer läsning

Annons