Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bort med värnskatten

Annons

Statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg låter 17,3 miljarder kronor stanna kvar i statens sparbössa. Det är vad det skulle kosta att genomföra ytterligare ett jobbskatteavdrag (tolv miljarder), höja brytpunkten för statliga skatt (tre miljarder) och sänka skatten för pensionärer (2,3 miljarder).

Det är en krisåtgärd. Ute i Europa skakar finansmarknaderna. Grekland har i flera omgångar fått nödlån. Länder som Italien, Spanien och Portugal brottas också med stora underskott i de offentliga finanserna. På andra sidan Atlanten har USA:s statsskuld ökat till 100 procent av BNP.

Om en viss industrisektor går på knäna kan staten sätta in stimulansåtgärder. Om banksektorn drabbas av stora förluster kan staten gå in med garantier. Om vissa grupper av medborgare har det svårt ekonomiskt, kan staten sätta in krisåtgärder.

Men när staten själv har försatts i ett svårt ekonomiskt läge finns ingen som står där bakom och kan skyffla in nya pengar. Enda möjligheten är att höja skatter eller sänka utgifter. Så är läget för Grekland, Italien, Spanien, Portugal, USA med flera länder. Nödlånen till Grekland är just lån. De ska betalas tillbaka.

Läget för Sverige är bättre än för de flesta andra EU-länder. Den offentliga sektorns ekonomi är i balans. Det som väntar för Sverige är lägre tillväxt, men fortfarande tillväxt. Ett mindre utrymme för reformer, men fortfarande ett reformutrymme. Ett mindre överskott i de offentliga finanserna, men fortfarande ett överskott.

Det går inte att komma ifrån att Reinfeldt och Borg också underlättar förhandlingarna om nästa års budget genom att skjuta upp – eller kanske skippa – nästa steg av jobbskatteavdraget.

Det finns annat som skulle kunna göras. Enligt regeringens finanspolitiska råd är värnskatten ”mer skadlig för samhällsekonomin än de flesta andra skatter”. Den leder till att mindre arbete blir utfört – och bromsar därmed den ekonomiska utvecklingen. Det finns forskare som bedömer att ett avskaffande av värnskatten skulle finansiera sig själv. Och under alla omständigheter är ett avskaffande av värnskatten en åtgärd som kostar betydligt mindre än ytterligare ett jobbskatteavdrag.

Så om regeringen agerar klokt kan krisen i Europa leda till att en av de mest skadliga skatterna avskaffas.

Mer läsning

Annons