Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Brittiskt veto efter kriget 1982

Annons
Hinder för Gripen. Argentinska krigsveteraner demonstrerar för att Malvinerna (eller Falklandsöarna) ska införlivas med Argentina. Sådana stämningar bidrar till att svenska stridsflygplan inte kommer att kunna säljas till Argentina. Arkivfoto: Natacha Pisarenko/TT-AP

En brittisk bosättning på några karga öar i Sydatlanten år 1690. En desperat militärjunta som brottas med en svår ekonomisk kris. Och så lägger vi till ett krig som inträffade för 32 år sedan. Där har vi ingredienserna som kan förhindra export av svenska stridsflygplan till Argentina.

För Storbritannien är saken enkel: Människorna på Falklandsöarna vill tillhöra Storbritannien. För Argentina är saken ungefär lika enkel: Falklandsöarna är en gammal koloni som borde tillhöra Argentina.

Det verkar ju lite märkligt att Storbritannien har ett territorium som ligger så långt från de brittiska öarna – och så nära Argentina. Men samtidigt: Om så gott som alla av de 3 000 invånarna vill tillhöra Storbritannien, är det svårt att se att Argentina skulle kunna styra Falklandsöarna med någon framgång.

Om vi har sett någon utveckling av folkrätten under de senaste åren, så är det att det har blivit svårare för stater att göra anspråk på områden mot den egna befolkningens vilja. Kosovo är ett exempel på det. Landet har fått självständighet trots högljudda serbiska protester.

1980 fanns ett brittiskt förslag som i princip skulle innebära att Argentinas suveränitet över Falklandsöarna erkändes. Förslaget diskuterades under ett hemligt möte i Schweiz mellan företrädare för de båda länderna. Öarna skulle sedan hyras tillbaka av Storbritannien under 99 år. Båda ländernas flaggor skulle finnas på officiella byggnader. Men förslaget föll. Det fanns en misstänksamhet bland öborna mot en uppgörelse med Argentina. Varken Labour eller de konservativa ville köra över befolkningen.

Möjligen hade förslaget kunnat väckas på nytt någon gång i framtiden, i någon modifierad form. Men i april 1982 försvann alla möjligheter till kompromisser.

Argentina befann sig i en djup ekonomisk kris. Landets militärjunta bestämde sig för att försöka avleda uppmärksamheten. I Argentina finns ett brett stöd för anspråken på Falklandsöarna – eller Malvinerna som öarna kallas i Argentina. Alltså invaderades öarna av argentinsk militär.

Den brittiska premiärministern Margaret Thatcher blev rasande – och skickade en militärstyrka för att återta öarna. Efter 74 dagars krig, 649 döda argentinare och 255 döda britter kapitulerade de argentinska styrkorna. Militärjuntan i Buenos Aires tvingades avgå – och utlysa val.

Men oavsett vilken regering som sitter i Buenos Aires så tänker Argentina inte avstå från anspråken på Falklandsöarna.

Strax före Falklandskriget sålde Storbritannien helikoptrar till Argentina. Två av dem deltog i invasionen av Falklandsöarna. Så Storbritannien kommer inte att medverka till att sälja avancerade stridsflygplan till Argentina – om inte Argentina ger upp sina anspråk på Falklandsöarna – eller Malvinerna.

Effekten av kriget 1982 var att Argentina blev en demokrati och att Falklandsöarna knöts ännu närmare Storbritannien. Så i stället för att triumfera led militärjuntan i Argentina en dubbel förlust. Det ligger i diktaturers natur att göras sådana felbedömningar. Det är ju inte tillåtet med röster som säger emot.

I dag är det Putin och hans närmaste som ena dagen invaderar grannländer och andra dagen hotar Nato-medlemmar som Lettland och Litauen med utplåning.

Mer läsning

Annons