Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Byråkrater tar strid mot dövblind

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Försäkringskassan väljer att ta strid mot en dövblind kvinna i Örebro. Det är direkt osmakligt att beskåda. Det är bara att hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ger Försäkringskassan en rejäl knäpp på näsan.

Hon har fått rätt till personlig assistent i kammarrätten. Men Försäkringskassan väljer att överklaga.

Tänk dig att du är dövblind eller näst intill dövblind. Du kan inte se eller höra. Så är det för den kvinna som Försäkringskassans jurister har bestämt sig för att bråka med. Hennes språk är alltså inte svenska, utan taktilt teckenspråk. Ett språk som avläses i händerna. Det är ett tidsödande sätt att kommunicera. Kvinnan har också ett andraspråk. Om det är goda ljusförhållanden och ett avstånd på mindre än en meter kan hon kommunicera på ”vanligt” teckenspråk. Svenska finns visserligen någonstans i periferin. Hon kan kommunicera på egen hand via dator. Men då handlar det om hennes tredje språk.

Lägg därtill att hon är ”lågbegåvad”. Hennes språk är begränsat. Och det blir lätt konflikter som en följd av att människor kring henne helt enkelt inte förstår vad hon vill säga. Ja, tänk dig själv att leva i en omgivning som inte förstår vad du säger. Det krävs ingen examen i psykologi för att fatta att det blir ett problem.

Lagen säger att personlig assistans ska beviljas till ett ”begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).”

Då kan vi först konstatera: Om det inte betraktas som ett stort funktionshinder att vara dövblind och dessutom vara ”lågbegåvad”. Ja, då blir det svårt att hitta några stora funktionshinder över huvud taget.

Ett av de kriterier för personlig assistans som nämns i lagtexten ovan är behovet att kommunicera med omvärlden. Är det nu någon som tvekar om hennes rätt att få personlig assistans?

Byråkraterna på Försäkringskassan har skrivit en inlaga till Högsta förvaltningsdomstolen som framstår som motsägelsefull. Det räcker faktiskt med att läsa Försäkringskassans egen inlaga för att se att kvinnan just har stora behov av hjälp med sin kommunikation. Dels på grund av hennes dövblindhet. Dels på grund av hennes begåvningsnivå.

Men sedan försöker Försäkringskassan ändå dribbla bort det. Eftersom hon över huvud taget kan kommunicera, så har hon inget behov av en personlig assistent för att få hjälp med att kommunicera. Det räcker med att kalla på en tolk om hon ska till vårdcentralen eller tandläkaren. Visserligen krävs det enligt Försäkringskassans egen beskrivning, en tolk som fattar att språket måste vara ”utan abstraktioner och vara klart och enkelt”. Men det borde tolkarna fixa, tycker byråkraterna.

Just uttrycket ”utan abstraktioner” är ett exempel på att till och med de normalstörda byråkraterna på Försäkringskassan har svårt att formulera ett beslut utan abstraktioner.

Inlagan till Högsta förvaltningsdomstolen är både motsägelsefull och förvirrande, om jag nu ska tillåta mig att själv använda ett par abstraktioner.

Mer läsning

Annons