Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

China town och Lilla Mogadishu

Annons
Inget ghetto. Chinatown i Liverpool betraktas inte som något ”ghetto”. Det finns snarare en stolthet över de kinesiska kvarteren. Bild: Lars Ströman

I Sverige har vi Vivalla och Rinkeby. Områden som har fått låg status för att många av invånarna är utlänningar. Jag tänker på det när jag går omkring i Chinatown i Liverpool.

Det här är inget utdömt ”invandrarghetto”. Tvärtom. I Liverpool finns en stolthet över de kinesiska kvarteren. För elva år sedan invigdes den stora porten till Chinatown. Delarna importerades från vänorten Shanghai. Ett minnesmärke påminner om de kinesiska sjömän som tjänstgjorde i den brittiska handelsflottan under de båda världskrigen.

Bakom porten vimlar det av skyltar på både kinesiska och engelska. Mängder av kinesiska restauranger. Ett varuhus där den som vill kinesisk mat själv kan köpa ingredienser. På varuhusets anslagstavla sitter lappar där folk erbjuder sig att sälja och köpa varor och tjänster. Ungefär som i vilken livsmedelsbutik som helst, fast många av lapparna är på kinesiska.

I februari började en vandringsmyt spridas. Den gick ut på att den brittiske premiärministern David Cameron skulle ha dömt ut det mångkulturella samhället. Det var ett felaktigt referat. Det vore politiskt självmord för en brittisk politiker att säga att China-town ska rivas eller att människorna ska tvångsassimileras. Få länder i Europa är så mångkulturella som just Storbritannien.

Till min glädje ser jag att Centerpartiet nu använder begrepp som Chinatown och Little Italy i en rapport om integrationspolitiken som läggs fram vid partistämman i september.

Vi svenskar ojar oss gärna över att utlänningar flyttar till vissa bostadsområden. Chinatown i Liverpool är ett exempel på att det inte behöver vara något problem.

Under den stora utvandringen till Amerika flyttade många svenskar till Minnesota i USA. De utnyttjade kontaktnätet med varandra för att till exempel bedriva handel. I dag är det en annan folkgrupp som bor i de gamla svenskkvarteren i Minneapolis – somalier. Åter igen ett framgångsrikt exempel. De bidrar till delstatens tillväxt.

Det finns problem som är förknippade med Vivalla i Örebro, Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö, Hjällbo i Göteborg och så vidare. Dåliga skolresultat, att många är arbetslösa och i vissa fall en högre brottslighet än i andra delar av landet. Det har förekommit att kvinnor som går på fik i Rinkeby drabbas av trakasserier. Sådant är oacceptabelt!

Men då har vi ett antal konkreta saker att ta itu med, i stället för att gnälla över var folk vill bo. Det gnället har vi hört under flera årtionden – och det leder ingenvart. Att tvångsdeportera folk från Vivalla eller Hjällbo för att de råkar ha fel nationalitet är varken möjligt enligt svensk lag eller önskvärt.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska fundera över om det går att skapa nystartszoner i områden med hög arbetslöshet. Företag som verkar inom dessa zoner ska få skattelättnader. Det skulle kunna vara ett sätt att lyfta områden som Vivalla.

Kalla gärna Vivalla för ”Lilla Mogadishu”. Jag hör till dem som reste i Somalia under tiden före det kaos som uppstod i början av 90-talet. Jag går gärna på somalisk restaurang. När jag är godissugen skulle jag gärna köpa sådana där söta sesambollar som säljs på marknaderna i Somalia.

Mer läsning

Annons