Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dags att visa hela lönen och hela skatten

Rut eller Rot? Rätt eller fel skattesubvention? Debatten är livlig om vad som är rimliga och rättvisa skattesubventioner. Det är ett politiskt sundhetstecken. Skattesubventioner ska debatteras brett.

Annons

I grunden bör vi alla göra ett överslag och se vad vi får och vad vi vill ha för våra skatter. Vi vill göra både en ideologisk och ekonomisk kalkyl. Men det finns en hake. Det hävdar nationalekonomen Lars Jonung i en intressant kolumn i DN (5/3): Väljare i allmänhet har vaga föreställningar om den verkliga storleken på sin lön och sin skatt.

När vi diskuterar dessa begrepp utgår vi oftast från lönebeskedet. Där uppges bara en del av lönen och skatten. Där finns nämligen inte den så kallade arbetsgivaravgiften med. Den är en form av löneskatt som vi tjänar in och som betalas in av arbetsgivaren till Skatteverket precis som vår källskatt.

Jonung tar som utgångspunkt i ett konkret exempel den förväntade månadslönen för en SACO-medlem 2010, 35 700 i månaden. Den summan kallas bruttolön. Löneskatten blir vid den inkomsten 11 200. Totallönen blir alltså 46 900. Det är den totala lönekostnaden för arbetsgivaren per månad i det här fallet.

Den lön medlemmen sedan får ut är 26 000, den så kallade nettolönen, efter skatteavdrag med 9 500 i detta löneläge. Skatteverket i sin tur får in 20 700 från arbetsgivaren.

Lars Jonung menar att åtminstone fem summor borde redovisas på lönebeskedet: Totallön, löneskatt (arbetsgivaravgiften), bruttolön, inkomstskatt och nettolön.

Han tes är att sådan reform skulle höja kvaliteten både på den politiska debatten och debatten kring lönerörelsen. Vi skulle helt enkelt få större möjligheter att fatta väl underbyggda politiska beslut i allmänhet och i ekonomisk politik i synnerhet. Vi skulle få bättre möjligheter att jämföra våra arbetskraftskostnader med andra länder och hur mycket vi faktiskt bidrar till den offentliga sektorn. Först då kan vi uttala oss om vi får valuta för pengarna.

Jonung ser kunskapsluckan som en följd av ett demokratiskt informationsunderskott och vill fylla ut den. Vi står både inför en avtalsrörelse som omfattar mer än 3 miljoner löntagare – och ett riksdagsval. Mitt under en politisk kris och lånkonjunktur.

I ett informationssamhälle som vill vara öppet och genomskinligt går det inte att hitta något vägande motargument mot hans förslag.

Mer läsning

Annons