Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De svenska ladorna är välfyllda

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Finansminister Magdalena Andersson trasslade in sig redan när hon presenterade sin första ekonomiska prognos. Det blev nästan ännu värre när hon framträdde i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Hon försökte säga att en skattehöjning egentligen inte är någon skattehöjning. Och så försökte hon förklara vad hon menar med att ”ladorna är tomma” – ett uttryck som har förundrat den ena ekonomen efter den andra. Sverige beräknas i år få ett underskott i de offentliga finanserna på ungefär två procent av BNP. Samtidigt sade finansministern i Agenda att om regeringen skulle ta tillbaka ett jobbskatteavdrag, skulle det få en åtstramande effekt på ekonomin.

Precis så! När det är dåliga tider ska staten ha ett visst underskott i budgeten – och i stället skyffla ut pengar till hushållen. Då stimuleras ekonomin. Uppgången i konjunkturen påskyndas.

Först säger Magdalena Andersson att ladorna är tomma på grund av den borgerliga regeringens ansvarslösa politik. Och sedan säger hon att hon själv vill föra exakt samma finanspolitik – en något underbalanserad budget.

Genom att prata om tomma lador riskerar Magdalena Andersson att urholka det politiska språkbruket. Ungefär som när den förra socialdemokratiska migrationsministern Barbro Holmberg sade att det skulle vara en ”humanitär katastrof” att ge asyl åt de apatiska barnen.

Just den här veckan ska jag resa till ett land som har tomt i ladorna. Alltså ett land där offentliga myndigheter har tvingats göra våldsamma nedskärningar i de offentliga utgifterna. Det handlar om Grekland. Där ligger statsskulden nu på över 170 procent av BNP. Skulden är alltså nästan dubbelt så stor som det samlade värdet av de varor och tjänster som produceras i landet under ett år. Den grekiska regeringen har under flera års tid varit helt i händerna på utländska långivare. I Italien finns det lite mer i ladorna. Men även i Italien är ladorna ganska tomma. Statsskulden ligger på 136 procent av BNP. Italien är än så länge inte beroende av akuta räddningslån från EU. Men många finansministrar i EU är oroade. Grekland är trots allt ett relativt litet land. Det blir betydligt svårare att gå in med räddningsinsatser för Italien.

Tyskland, som beskrivs som Europas draglok, har en statsskuld på strax över 80 procent. Genomsnittet för hela EU är 87 procent. Om nu Sverige skulle ha ”tomma lador”, borde ju statsskulden ligga åtminstone på genomsnittet för EU – eller något högre. Men nej, den svenska statsskulden ligger på 40 procent. Vi är det enda EU-landet som minskat statsskulden under krisåren. Ladorna är inte alls tomma. Regeringen har handlingsfrihet. Vi behöver i princip inte betala av på statsskulden, om pengarna i stället används till kloka investeringar.

När Sverige skyfflar ut pengar till hushållen – med en försiktigt underbalanserad budget – innebär det också att fler svenskar anser sig har råd köpa en charterresa till Grekland. Då gynnas också den grekiska ekonomin.

Jämfört med andra europeiska länder är de svenska ladorna välfyllda.

Mer läsning

Annons