Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns värre problem än Grekland

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Det är två saker som slår mig i rapporterna efter euroländernas toppmöte i Bryssel förra söndagen: 1. Grekland är inte det stor problemet, snarare Berlusconis Italien 2. Marknaden, alltså de som handlar med värdepapper, kan vara en god kraft.

Eurotoppmötet utmynnade i följande:

@NA Brödtext m pil:Privata kreditgivare ska acceptera att deras fordringar på Grekland skärs ner med 50 procent.

Euroländerna måste i sin tur vara beredda att kompensera banker och finansbolag med upp till 30 miljarder euro.

Den europeiska ”försäkringen” för skuldsatta länder ska bygga ut sin lånekapacitet, till 1000 miljarder euro – drygt nio biljoner kronor. Som en jämförelse: Sveriges BNP är på 3 300 miljarder kronor – eller 3,3 biljoner.

Kraven på att bankerna ska tåla stryk skärps. Ett krav som även berör svenska banker.

Fram till nu har mötena i alltför hög utsträckning varit ett nationellt spel. Vissa regeringar har försökt fiska röster i stället för att lösa problemen. Nej, jag menar inte att en regering ska strunta i opinionen. Men Finland har till exempel krånglat till det genom att kräva en särskild säkerhet för lånen till Grekland. En regering ska inte bara passivt lyssna på opinionen, utan också bilda opinion. Om ett europeiskt land skulle ställa in betalningarna skulle det få följder som får Lehman Brothers-konkursen att framstå som en tebjudning. Det ligger i alla EU-länders intresse att rädda Grekland. Det är ett argument för att även Sverige borde bidra.

Om Grekland skulle avbryta sina reformer, anställa fler i den offentliga sektorn och höja lönerna för statsanställda – då spelar det ingen roll vad EU gör. Då kommer Grekland förr eller senare att gå omkull. Men det är knappast en trolig utveckling.

Grekland klarar sig nog. Landet har en statsskuld på 217 miljarder euro. Det kan EU hantera.

Det riktigt stora hotet är Italien. I procent av BNP är Italiens skuld lägre än Greklands. Men i absoluta tal handlar det om 1 555 miljarder euro, alltså ungefär 14 biljoner kronor. Ännu sitter Italien inte på pottkanten. Men landets premiärminister Silvio Berlusconi påstår till exempel att Italiens ekonomi skulle vara starkare än Sveriges. Om det är Berlusconis budskap till sina väljare, finns det anledning till oro. Mycket kan sägas om Grekland. Men premiärminister Papandreou har tagit stora politiska risker för att reformera sitt eget lands statsförvaltning. Italiens Berlusconi ger snarare budskapet att allt är jättebra.

Marknaden har varit en god hjälp, både för EU och för de skuldsatta länderna. Det var trycket från marknaden som fick euroländernas stats- och regeringschefer att sitta en stor del av natten till måndagen, för att hitta en väg framåt. Marknaden har dessutom korrigerat en del brister med eurosystemet. När euron grundades förutsatte de flesta att räntorna i hela euroområdet skulle vara på samma nivå. Det har nu korrigerats. Länder med hög skuldsättning och stora underskott får betala högre räntor än de länder som har ordning på sina statsfinanser. Det är i grunden sunt. Om Berlusconi fick stryk av marknaden vore det välförtjänt.

Mer läsning

Annons