Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Din rätt att vara plump

I dag, lördag, är det Pressfrihetens dag. Sverige ligger på delad förstaplats i världen, enligt organisationen Freedom House.

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Sverige har en bra lagstiftning om tryckfrihet. Och poängen med den är att den inte bara skyddar stora drakar som NA. Om du själv vill starta en tidning har du möjlighet att göra det och få skydd av grundlagen – även om upplagan bara är några tiotal exemplar som du kör ut med skrivaren hemma i bostaden. Men med skyddet följer också ansvar, till exempel att inte utsätta andra människor för förtal eller att bedriva hets mot folkgrupp. Om registrerar din webbplats med ansvarig utgivare innebär det att den är skyddad, enligt samma principer som i Tryckfrihetsförordningen.

I tryckfrihetsförordningen finns också offentlighetsprincipen inskriven, alltså din rätt att gå till en offentlig myndighet och begära att få ta del av handlingar. Antingen ska handlingen lämnas ut – och det ska ske redan efter några timmar. Eller också ska myndigheten ge dig ett skriftligt beslut, med en hänvisning till hur du ska göra om du vill överklaga. Som nyfiken medborgare har du samma rätt som en professionell journalist att få del av myndigheters handlingar – allt från utredningar till hotellkvitton.

Så svensk tryckfrihetslagstiftning berör betydligt fler än ett fåtal tidningsägare eller journalister.

Men det görs ständigt försök att nagga den i kanten, att urholka den lite grann. Flera regeringar har tillsatt utredningar med uppdraget att avskaffa tryckfrihetsförordningen i dess nuvarande form. Men varje gång har utredarna konstaterat att det fungerar bra som det är, möjligen med någon justering.

Tryckfrihetsförordningen finns där inte bara för att skydda ”fina” medier som de etablerade dagstidningarna. Den ska skydda även små ilskna uppstickare. Den ska skydda sådant som är osmakligt, plumpt, klantigt och förargande. Gränserna är inskrivna i grundlagen, vilket ger systemet stabilitet. Det krävs två riksdagsbeslut med val emellan för att genomföra förändringar.

Pressfriheten är självklar. Så självklar att den nästan inte diskuteras. Men vi behöver bara gå till andra sidan Östersjön för att se ett land där det inte råder pressfrihet. Den statliga ryska nyhetskanalen rapporterar att president Putin (vem annars) har delat ut medaljer till ”arbetshjältar” enligt modell från Sovjetunionen, med ”vars gyllene händer” det stora landet är uppbyggt. De som rapporterar kritiskt om Putin riskerar att hamna som lik i bakluckan på en bil. Mördaren kommer sannolikt aldrig att gripas.

Så visst är tryckfriheten värd att fira. Både för oss som jobbar med medier – och för andra.

Mer läsning

Annons