Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Drömmar kan bli verklighet

Annons
Globalt. I lördags arrangerade ”Occupy Together” en manifestation i Stockholm. Så kallar sig den folkrörelse internationellt som spritt sig från Wall Street i New York.arkivbild: maja suslin/scanpix

I går var det uppåt på Europas börser - ett tag. Helgens G20-möte hade gett hopp om att världens länder samlar sig för att att dagens kris inte ska förvärras. Paniken bland mäklarna lättade, åtminstone för stunden.

G20-mötet hade sin motpart på 950 ställen runt om i världen i lördags. Gatudemonstranterna samlades under slagordet ”nej till girighet”. På en månad har denna folkrörelse spritt sig från Wall Street i New York och blivit global.

I Stockholm och runt om i världen gick det lugnt till. Det var bara i Rom, som manifestationen med 200 000 deltagare slutade i kravaller och 70 skadade. Det resultatet säger mest om det kritiska läget i den italienska inrikespolitiken.

”Occupy Wall Street” är ett nätverk utan ledare som sedan en månad tillbaka har en daglig agenda för att uttrycka sin misstro och sitt missnöje med det etablissemang som jagar stora pengar på börsen medan arbetslösheten och fattigdomen växer i USA. Nätverkets idé har gått på snabbexport till resten av världen.

Fenomenet är inte nytt. I slutet av 1990-talet bildades Attac i Frankrike som en protest mot finansvärlden och en globalisering på de rika ländernas villkor. Organisationen lever vidare och har i dag 80 000 medlemmar, varav 1 500 i Sverige. Attac har fått en lillasyster i Occupy Wall Street-rörelsen.

Attac är en fransk förkortning för ”föreningen för beskattning av finansiella transaktioner för medborgarnas väl”. Det klingar både revolutionärt och lite byråkratiskt på samma gång.

Medan Occupy Wall Street-aktivisterna uttrycker en allmän frustration över girigheten hos finansvärldens lilla klick på en procent av folket och en vilja att visa att människovärdet är mer än marknadsvärdet, så var och är Attac mer specifik.

Attac-kravet på en skatt på finanstransaktioner, ursprungligen en idé av Nobelspristagaren James Tobin, har tagit ett kliv från gatan rakt in i salongerna. För några veckor sedan la EU-kommissionen fram ett förslag på en sådan skatt. Det som inte för så länge sedan var idealistiska drömmar ska nu bli politik på riktigt.

Det finns två skäl i kommissionens motivering att vilja ha denna skatt på EU-nivå. Det första är att finanssektorn i dag slipper undan skatt, till exempel moms. Detta samtidigt som medborgarna med sina skatter varit med och betalat för bankernas och andra finansaktörers vidlyftiga affärer, de affärer som i sin tur bär en stor skuld till dagens kris. EU-kommissionen talar här gatans språk.

Det andra skälet är att finanskatter redan finns i ett 10-tal EU-länder. Med samma villkor för alla länder skulle villkoren bli mer likvärdiga och konkurrensen mer rättvis. Här talar EU-kommissionen som den brukar göra.

Skatten beräknas ge 57 miljarder euro om året att delas mellan EU centralt och medlemsländerna. Det är ingen direkt obehaglig ”bieffekt”.

Alla förslag på finansiella transaktioner bemöts alltid av massiv kritik. Det går aldrig, säger de som hävdar att en finansskatt bara innebär att affärerna på en mikrosekund flyr till andra länder.

Det är sant. Det krävs en global samordning för att denna beskattning ska bli effektiv. EU-förslaget ska tas upp på ett G 20-möte i november, där länder som USA, Kina, Ryssland och Brasilien finns med.

Finansskatten blir verklighet om den politiska viljan finns. Börser på månen kan avfärdas som definitivt orealistiska.

Mer läsning

Annons