Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 Efter kris kommer solsken

Annons
Framtiden. Dataspel, både svenska och från andra länder, är en del av den andra fasen av IT-revolutionen arkivbild: Fredrik Sandberg/SCANPIX

Gärna tillväxt. Men då behövs det först en rejäl kris. Det är just där, i krisen, som vi befinner oss. Det ser mörkt ut, ungefär som att natten är som svartast precis innan det ljusnar.

Kapitalismen har stora PR-problem, sa Dilsa Demirbag-Steen i går under en debatt på Småföretagsdagarna, det årliga möte i Örebro som för tjugonde gången samlar företagare, politiker, tjänstemän och forskare. Alla med det gemensamma intresset att vända och vrida på det som högtidligt kallas innovation och entreprenörskap.

Lennart Schön, professor i Lund, visade en enkel bild över Sveriges ekonomiska historia, från 1850 då vi på allvar började växla ut det gamla trögrörliga bondesamhället. Tåg och timmer satte fart. De som levde då trodde nog att framtiden skulle bygga vidare på dessa solida resurser.

Men så blev det inte. Fyrtio år senare tog de svenska ”geniföretagen” över och sprutade ur sig separatorer, turbiner och kullager. De gamla företagen hade gått ner sig. Så har det fortsatt. I dag, väntar vi på att IT-revolutionens andra fas ska komma i gång ordentligt, enligt Lennart Schön.

I denna brytningstid har kapitalismen PR-problem och tillståndet i den svenska ekonomin är en blandning av utgångna modeller, förkalkade system – och föraningar om en ny värld

.

Näringsminister Annie Lööf, C, var på plats och möttes av publikens välvilja, även om hon så sent som i måndags gick på pumpen i sina ambitioner att elda på för den ”nya” ekonomin. Företagsbeskattningskommitténs presenterade sitt förslag om riskkapital. Kommittén förordar en skattekredit i stället för avdrag. Annie Lööf delade besvikelsen med både Svenskt näringsliv och Företagarna, medan finansminister Anders Borg verkar nöjd med att kunna behålla mer pengar i statskassan.

Tillgången på riskkapital är en avgörande faktor för att goda affärsidéer ska bli verklighet och inte förpassas till någon skrivbordslåda eller datafil. Det finns fler.

Ett är byråkratin. Annie Lööfs företrädare Maud Olofsson var stolt över sina insatser att minska krånglet, men mycket återstår. Och det går långsamt.

Lagar, regler och blanketter kan politikerna råda över, de som ska kratta manegen så att framtidens företag ska kunna uppträda. Det andra är skola och utbildning. Det är barnen som en gång ska bli framtidens företagare.

Skolan och den högre utbildningen är inte enbart till för att odla fram företagare. Sverige behöver välutbildade människor i alla delar av samhället, lika mycket i det lilla dataföretaget som i äldreomsorgen.

Budskapet från Småföretagsdagarna är bara ytterligare en påminnelse om det absolut nödvändiga för oss att vandra den långa och stensatta vägen mot en skola som är anpassad efter 2000-talet.

Vi måste också omvärdera vår självbild, ansåg Birgitta Ed på PR-byrån Springtime. Vi är usla på utländska språk i Sverige i dag, fast vi tror tvärtom, hävdade hon. Språk är en nyckel till framgång på den globala marknaden, den marknad som gäller, även för Sverige.

Dagar som denna bli lätt en problemkatalog. Det behöver inte vara av ondo, utan visa sund insikt i kristider. Sverige har trots allt en hyfsad utgångspunkt. Vi placerade oss som två 2011 i ett globalt innovationsindex, för tredje året i rad.

Få ”krisländer” har ett sådant utgångsläge.

Mer läsning

Annons