Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En helt ny riksdag efter höstens val?

En helt ny politisk situation. Det är vad opinionsinstitutet Demoskop förutspår i sin senaste mätning. Tre av riksdagens partier, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna, skulle åka ur riksdagen. Och Sverigedemokraterna skulle komma in. En mätning som visar ett sådant resultat blir onekligen en bra nyhet.

Annons

Men den ska tas med en hel skopa salt. Opinionsmätningar kan visa fel. I del fall har de visat riktigt rejält fel. Och mätningarna fungerar inte bara som mätare, de är i lika hög grad opinionsbildande.

Det är två koalitioner som står mot varandra. Ett parti som riskerar att åka ur riksdagen kan räkna med ett antal taktikröster från personer som är angelägna om att ”min favoritkoalition” kan bilda regering efter valet.

För ett parti som befinner sig utanför riksdagen kan effekten bli den motsatta. Det är en sak att säga i en opinionsmätning att Sverigedemokraterna är det bästa partiet, en helt annan att verkligen gå och rösta på Sverigedemokraterna. Partiet kommer att få noll i inflytande under nästa mandatperiod, oavsett om partiet kommer med i riksdagen eller inte. Så även om Sverigedemokraterna ligger strax över fyraprocentspärren i en rad mätningar, är det en öppen fråga om partiet verkligen kommer in i riksdagen.

Även om en mätning i januari antyder en mindre revolution i det svenska politiska systemet, kan slutresultatet bli att det är samma sju partier som sitter i riksdagen före som efter valet i september.

Men visst kan vi ändå se en långsiktig trend mot ett mer rörligt politiskt system.

För 30 år sedan var det fem partier som satt i riksdagen. Och de satt där i val efter val. Det verkade som om fyraprocentspärren gjorde det omöjligt att skapa nya partier.

Men 1988 började det hända saker. Miljöpartiet blev ett riksdagsparti – i spåren av säldöden.

Tre år senare åkte Miljöpartiet ur riksdagen. In kom det främlingsfientliga Ny demokrati och Kristdemokraterna. 1994 åkte Ny demokrati ur riksdagen – och partiet upplöstes i en härva av inre gräl. Miljöpartiet gjorde comeback.

I EU-parlamentsvalet har vi också sett att det finns en möjlighet för nykomlingar. Junilistan stod för 2004 års politiska skräll, med 14 procent av rösterna. Vid EU-valet i år fick Piratpartiet ett mandat.

Så visst, den långsiktiga trenden går mot ökad rörlighet. Men en enskild mätning som antyder en helt ny politisk struktur ska tolkas med stor försiktighet.

Mer läsning

Annons