Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 En korkad general som retade Finland

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Den ryske generalen Nikolaj Makarov är en ovanligt klantig general. Under ett besök i Finland sade han att Ryssland skulle betrakta ett finländskt medlemskap i Nato som ett hot mot Ryssland. Han tyckte att Finland hellre skulle samarbeta med Ryssland.

På ytan har Finland reagerat med ro. Försvarsminister Stefan Wallin sade att Finland självständigt avgör frågan om Natomedlemskap. Han påpekade också att i ett fritt land är det tillåtet att säga sin mening.

Förhållandet till Ryssland väcker känslor i Finland. Det må vara att ryska turister får komma och förbruka sina pengar i Finland. Det har till och med väckts förslag att ryskan ska ersätta svenskan som första främmande språk i vissa områden.

Men då handlar det om affärer. I den finländska folksjälen finns fortfarande en djup misstänksamhet mot Ryssland.

Under åren 1809–1917 var Finland en del av det ryska väldet. Visserligen med självstyre. Visserligen kunde Finland – under det ryska styret – införa kvinnlig rösträtt långt före Sverige. Men tidvis gjordes sockså försök att förryska Finland. En våldsam motreaktion kom 1904. En ung finlandssvensk, Eugen Schaumann, mördade den ryske guvernören Bobrikov.

1917 förklarade sig Finland självständigt. Men året därefter utbröt det finska inbördeskriget. Den kommunistiska ledningen i Ryssland stödde den röda sidan.

1939 angrep Sovjetunionen Finland, för att erövra landområden som ansågs behövas för försvaret av Leningrad vid ett eventuellt krig med Tyskland. Med ens glömdes motsättningarna från inbördeskriget bort. Finland enades i kampen för att försvara landets självständighet.

1941–1944 deltog Finland i Tysklands krig mot Sovjetunionen, för att återerövra de områden som förlorats i vinterkriget. Finland förlorade kriget – och fick i slutskedet rikta vapnen mot de tyska trupper som fanns kvar i landet.

Kriget är levande – också hos dagens generation av finländare.

Efter kriget präglades Finland av en ömtålig relation med Sovjetunionen. Finland förblev en demokrati. Men det fanns en påtaglig försiktighet när det gällde att kritisera den stora grannen i öster. Och Sovjet påtvingade Finland en ”vänskaps- och biståndspakt”.

EU-medlemskapet 1995 var för Finland ett steg mot större självständighet. En markering att landet hör ihop med Västeuropas demokratier.

Något Natomedlemskap är inte omedelbart aktuellt. Men till skillnad från Sverige har Finland utrett konsekvenserna av ett Natomedlemskap.

Om en rysk general försöker peka med hela handen mot Finland i en säkerhetspolitisk fråga, är det nästan ofattbart korkat. Finland tar gärna emot ryska turister, om de kan betala för sig. Men något närmare militärt samarbete med Ryssland är inte aktuellt. Om en rysk general försöker säga till Finland att landet ska hålla sig utanför Nato, kommer många finländare snarare att fundera över om det är dags att gå med i Nato.

Grannländerna Estland, Lettland och Litauen är redan med.

Mer läsning

Annons