Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En obunden president

Annons

Joachim Gauck. Så heter Tysklands nye förbundspresident. För första gången någonsin valde förbundsförsamlingen i Tyskland en statschef som inte hör till något av de etablerade partierna.

Den förre presidenten Christian Wulff fick avgå efter en ekonomisk skandal.

Det går faktiskt att jämföra den tyske presidentens roll med kungens. Förbundspresidenten har en ceremoniell roll. Han ska stå över partipolitiken – även om de tyska presidenterna fram till nu har haft en partipolitisk bakgrund. Liksom kungen förväntas förbundspresidenten engagera sig för behjärtansvärda ändamål, exempelvis Röda korset eller sjöräddningssällskapet.

Den stora skillnaden – om vi jämför med den svenska monarkin – är att en tysk president faktiskt får säga något. Han kan föra resonemang om stora samhällsfrågor, så länge som han inte tar ställning i partipolitiska frågor. Det kan handla om demokrati, tolerans och kamp mot främlingsfientlighet.

Den tyske presidenten kan alltså ta ställning i kraft av att han är vald, medan kungen tvingas hålla neutrala tal som helst inte ska reta någon. Någon annan ordning går det inte att ha för ett ämbete som går i arv.

Joachim Gauck växte upp i östra Tyskland. Han utbildade sig till präst. Under revolten mot den östtyska regimen i slutet av 80-talet anslöt sig Joachim Gauck till oppositionsrörelsen Neues Forum. Efter den tyska återföreningen tjänstgjorde han bland annat som chef för den myndighet som förvaltar den östtyska säkerhetstjänsten Stasis arkiv. Fortfarande kallas den ibland för ”Gauck-myndigheten” i folkmun.

Utan att egentligen ha varit inblandad i partipolitiken ska nu den 72-årige Joachim Gauck agera som äldre statsman.

Det är en seger för Gauck personligen. För två år sedan nominerades han till förbundspresident av Socialdemokraterna och de Gröna, men förlorade mot kristdemokraten Christian Wulff. Vid söndagens val hade även kristdemokrater och liberaler ställt sig bakom hans kandidatur.

Det är också värt att notera att Tyskland nu har både en president och en regeringschef (Angela Merkel) med rötter i det forna Östtyskland.

Mer läsning

Annons