Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En somalisk stat som fungerar

Annons
firande i Örebro. På lördagskvällen firades republiken Somalilands nationaldag på Vivallaskolan i Örebro. Foto: Lars Ströman

Tänk dig ett Somalia som inte präglas av krig eller hungerkatastrofer. Ett Somalia som fungerar som vilket land som helst. Bland annat med internationellt övervakade val och fredliga maktskiften. Ett sådant Somalia finns. På lördagskvällen firades dess nationaldag på Vivallaskolan i Örebro.

Problemet är att omvärlden håller Somaliland isolerat. Den del av Somalia som fungerar allra bäst hålls utfryst. Ett land som har en president, tillsatt i något så när fria val, får inte ha någon ambassad i Sverige – eller något annat land heller för den delen.

Det var den 18 maj 1991 som republiken Somaliland proklamerade sin självständighet. Den gamle diktatorn i Somalia, Siad Barre, hade flytt från Somalias huvudstad Mogadishu efter ett långt inbördeskrig. Innan dess hade han bland annat hänsynslöst låtit massakrera människor i norra Somalia. Den somaliska staten föll samman. Olika krigsherrar började kämpa om makten. I det läget valde ett antal klanledare i den norra delen av landet att bryta sig loss från resterna av Somalia. Republiken Somaliland sammanfaller i stort sett med den del av Somalia som var en brittisk koloni fram till 1960.

Låt oss ge en realistiskt bild av Somaliland. Det är inte ett demokratiskt idealsamhälle. Det förekommer att journalister fängslas för att de gör sitt jobb. Men samtidigt. Människorna i Somaliland åtnjuter en större frihet än människorna i många andra länder i Afrika. Den amerikanska organisationen Freedom house betecknar Somaliland som ”delvis fritt”. Ett land där det finns en demokratisk grundstruktur. Det finns brister i de demokratiska fri- och rättigheterna. Reformer skulle behöva genomföras. Men om vi jämför med det kaos som har rått i södra Somalia, är Somaliland något av en oas av stabilitet.

Än så länga är Somaliland i hög grad beroende av export av kameler och annan boskap till Saudiarabien. Men om ekonomin breddas – och reformer av administrationen genomförs – skulle Somaliland kunna bli en av Afrikas tillväxtekonomier. Förra året invigdes till exempel en cocacola-fabrik i Somaliland. För cocacola är det viktigt att kunna sälja sitt sockrade vatten överallt. Det är mindre viktigt om det är i ett land som är internationellt erkänt eller inte.

Jag kan tycka att det är lite märkligt att Somaliland inte får något erkännande över huvud taget. Det finns en nervositet inför att erkänna att Somalia i praktiken är delat. Men det finns mellanting mellan fulla diplomatiska relationer och att hålla ett land helt isolerat. Men om Somaliland skulle lyckas bli en snabbväxande ekonomi, så spelar erkännandet kanske inte så stor roll. Det är till exempel väldigt få länder som erkänner Taiwan, trots att landet (till skillnad från Kina) har en folkvald regering och en fri press. Taiwan betyder så mycket ekonomiskt att landet klarar sig ändå.

Där är Somaliland inte ännu på långa vägar. En del av dem som firade Somalilands självständighet på Vivallaskolan i Örebro på lördagskvällen, skulle kunna bli en tillgång för svenska företag som vill hålla sig framme i ett växande Afrika.

Mer läsning

Annons