Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En stjärnsmäll – men Laxå överlever

Att tillåta det avvikande borde vara en del av Laxås strategi.

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Laxå ligger risigt till. Kommunens ekonomi är under isen. 170 jobb försvinner. Och vägen ut är inte enkel. Jag ringde upp en av Sveriges främsta forskare i arbetsmarknadspolitik, Anders Forslund. Och så ställde jag frågan vilket råd han skulle ge kommunalrådet i en bruksort som drabbats av en företagsnedläggning. Han ville inte svara (se intervjun på sidan 38). Det är lätt att förstå. För det finns inga enkla svar.

Att hurtfriskt säga att allt löser sig om bara kommunen satsar lite mer på nya företag och entreprenörsanda, blir bara löjligt.

Det finns naturligtvis en rad goda exempel, som Laxå kan lära av. Men Laxå 2012, är just Laxå 2012. Laxå ser inte ut som Ljusnarsberg 1986, då Bångbroverken lades ner och 200 jobb försvann. Laxå ser inte ut som Arboga 1997, då beskedet kom att 650 jobb skulle flyttas till Trollhättan.

Laxå måste hitta sina egna åtgärder i en svår situation. Inte ens en professor i Uppsala kan peka med hela handen och säga vad Laxå ska göra. Eller rättare sagt: Han är smart nog att inse att han inte har några enkla svar.

Sannolikt ökar nu pressen på den politiska ledningen i Laxå att hitta gemensamma ståndpunkter. Och det kan ha sina fördelar. Om Laxå vill ha särskilda statliga insatser, gör det ju inget om alliansregeringens partikamrater i Laxå, det vill säga oppositionen, ställer sig bakom kraven. Men samtidigt: Det måste vara tillåtet att vara oenig, att partier väcker egna frågor, att tillåta en öppen och fri debatt om vad som borde göras.

Och på samma sätt måste det vara utanför politiken. Olikheten är det som driver utvecklingen framåt.

Som stå uppkomikern David Batra har påpekat är det inte sällan de galna idéerna som blir bra affärsidéer. Sälja stavar mitt i sommaren. Låsa in ett antal människor i ett hus och filma allt de gör. Plocka fram misslyckade filmtagningar och sedan presentera dem som ”bonusmaterial” när DVD-versionen av filmen ska lanseras. Idéer som får omgivningen att reagera med ett ”nej, det där går ju inte”. Men det går ju bevisligen.

Finns det utrymme för de där idéerna i Laxå? Vad kommer grannarna att säga om någon kommer på en möjlig affärsidé? Och kommer de att säga ”vad var det vi sa” när det hela går i stöpet. Men grejen är: för att få fram idéer av typen sälja stavar mitt i sommaren, krävs det ett antal misslyckanden, inte grannar som säger ”vad var det vi sade”.

Laxå kommer att klara sig. Kanske med en blåtira. Kanske med ett gipsat ben. Men det är inte döden vi ser. Det kommer att finnas äldreomsorg i Laxå. Barn kommer att gå i skolan i Laxå även om fem eller tio år. Det kommer att finnas en vårcentral. ”Dråpslagen” som påfallande ofta drabbar små orter, blir sällan ett riktigt ”dråpslag”. Ordet betyder ju att någon slås ihjäl.

Men frågan är hur bra Laxå kommer att klara sig, hur länge behöver benet vara gipsat?

Att hurtfriskt ropa på fler entreprenörer räcker inte. Men att våga vara avvikande är faktiskt en del av svaret.

Mer läsning

Annons