Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett dåligt år för kungen

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

I dag fyller kungen 65. Men han tänker inte gå i pension. Kungahuset som institution kommer inte heller att pensioneras.

Med kungahuset är det annorlunda än med andra institutioner. Arvskungadömet ska stå för kontinuitet i det svenska samhället. Statsministrar kommer och går. Men det är samma familj som sitter som dekoration på statsförvaltningen. Då blir födelsedagar, bröllop – och även otrohetsaffärer – statsangelägenheter.

Kungafamiljens medlemmar får inte uttrycka några åsikter mer än sådana som är väldigt allmängiltiga, typ ”vi värnar om barns rättigheter” och ”vi tycker att vi ska ta hänsyn till miljön”.

Bara drygt en tredjedel av svenska folket har stort förtroende för kungahuset, enligt den mätning som publicerades av SOM-institutet vid Göteborgs universitet för ett par veckor sedan. Fortfarande har monarkin att ett betryggande stöd i svenska folket. Men den långsiktiga trenden är tydlig. Förtroendet har minskat sedan SOM-institutet började mäta förtroendet för kungahuset 1996.

Hovet har meddelat att siffrorna från SOM-institutet ska studeras. Men några kommentarer lämnas inte.

2010 skulle ha blivit ett bra år för kungahuset. Bröllopet mellan prins Daniel och kronprinsessan Victoria skulle få alla republikaner att huka.

Men så tackade Victoria och Daniel ja till att bli bjudna på en smekmånad, som föranledde en åklagare att inleda en granskning om mutbrott. Victoria räddades av en formalitet. Hon är varken anställd eller förtroendevald. Alltså kan hon inte mutas – i lagens mening. Någon förundersökning inleddes aldrig.

TV4 avslöjade att drottningens pappa hade ett nazistiskt förflutet. Han gick med i Nazistpartiet medan han bodde i Brasilien, vilket han knappast var tvungen att göra. Bara 2 900 av de 80 000 tyskar som bodde i Brasilien blev medlemmar i Nazistpartiet. Han tog över ett företag från en judisk affärsman – och gjorde därmed en hacka på nazisternas förföljelser av judar. Drottningen kan inte göras ansvarig för det. Men en idé med kungahuset är att att familjens historia ska vara en del av den svenska identiteten. Då måste kungahuset förhålla sig till mindre smickrande delar av sin historia.

Mot slutet av året kom boken Den ofrivillige monarken, som avslöjade detaljer om kungens privatliv.

Vi har en dekoration över staten som förväntas vara felfri. Men det är uppenbart att den inte är felfri.

Mer läsning

Annons