Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett enda kafé tecken på bättre tider

I dag öppnar amerikanska Starbucks sitt första kafé i Sverige. Detta blygsamma insteg på en ny marknad ska inte tyngas med allt för mycket symbolik. Men det är ändå ett pyttelitet tecken på tilltro till ekonomin och svenskarnas benägenhet att spendera. Och detta från en utländsk ”bedömare”.

Annons

Starbuckskedjans hemmamarknad störtdök tillsammans med USA:s ekonomi under 2008. Ledningen stängde närmare 1 000 kaféer och sa upp 8 700 anställda. Kaffedrickandet har en direkt koppling till privatekonomin. Det första man kan dra in på, när pengarna tryter är ju en lyxfika med jättemuffins.

Starbucks är inte ensamt om att tro på svensk ekonomi. I går kom Sveriges kommuner och landsting, SKL, med sin uppgraderade prognos, som talar om att arbetslösheten inte ökar så kraftigt som fruktat. Det medför mer skatteintäkter än tidigare beräknat.

Den nyheten lär ha fröjdat finansminister Anders Borg, som själv med glad min presenterade en prognos i slutet av januari som talade om en ökning av BNP under året på tre procent. Borg lyfte också fram att arbetslösheten, som nu tros stanna på 9,5 procent i stället för novembersiffran på 10,7 procent.

Konjunkturinstitutet, KI, har samma ljusa bild av den ekonomiska utvecklingen. Barometern för några veckor sedan visade,att handeln och tjänstesektorn säljer mer och mer av sina varor och tjänster och att optimismen är stor. KI drog slutsatsen i sin decemberanalys, att svenskarnas köplust nu driver utvecklingen, eftersom exporten släpar efter.

Låga räntor och skattesänkningar har gett privatpersonerna mer att handla för. Det borde tala för regeringen ett valår. Skattesänkningarna gynnar alltså både landet och den enskilde, bättre matchning går knappast att få.

Räntan kan tvärtemot dyka upp som ett ruggigt spöke. Finansinspektionen varnade i går för att svenskarna har lånat allt för mycket till bostäder. Lätt gjort eftersom lånen nästan varit gratis. En räntehöjning kan knäcka mångas privata ekonomin. Och ränteökningen kommer. Frågan är bara om stigningen uppåt börjar före eller efter valet. Och om bolånen letar sig in i valrörelsen.

Mer läsning

Annons