Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett välfärdshaveri

Annons

En lag för att ge möjligheter till ett värdigt liv har fyllt luftrummet med feta sparvar för samvetslösa entreprenörer. Riskerna är försumbara, vinsterna garanterade och kontrollen obefintlig. Det är inget annat än en skandal.

För en månad sedan kom Susanne Billum med sin utredning ”Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen”. Det är en läsning som kan få den mest luttrade att tappa andan.

Lagen om stöd och service, LSS, ger funktionshindrade rätt till att få hjälp att delta i samhällslivet. Stödet ska respektera den enskildes egen vilja och integritet. Grundtanken är samhället ska kompensera för sjukdomar eller andra funktionshinder.

Så långt är det strålande tänkt. Välfärdssamhällets uppgift är att i möjligaste mån utjämna oönskade olikheter i människors förutsättningar att leva ett värdigt liv. För att det ska bli möjligt betalar vi skatt.

Ett viktigt redskap är de personliga assistenterna. En god tanke som havererat totalt på grund av de regler som finns i dag. Noll koll, är en kort men korrekt sammanfattning.

Assistansbranschen växer. Det skulle kunna vara ett tecken på att allt fler funktionshindrade får den hjälp de har rätt till. Men i stället är det ett bevis på att det finns hur mycket lättförtjänta pengar som helst att hämta.

Billums utredning radar upp sida efter sida med fusk, felbedömningar och ren kriminalitet. Försäkringskassor runt om landet fattar helt olika beslut, alla på bristfälligt underlag. Några kontroller i efterhand finns det inte utrymme för.

Entreprenörerna, de som äger assistansbolagen, kan disponera de utbetalda schablonersättningarna som de behagar. En del använder dem säkert på ett korrekt sätt, till löner, men allt för många utnyttjar olika mer eller mindre lagliga lösningar för att själva berika sig. Rejält.

Det är en skandal. För det första solkar hanteringen det goda syftet med assistansersättningen. För det andra är det stöld av skattepengar. Det sista kan på allvar skada allmänhetens tilltro till välfärdens legitimitet. I förlängningen hotar en skatterevolt.

Privat företag inom välfärden kan göra nytta. Det innebär inte att man ska kasta skattepengar i gapet på fuskare och kriminella. Noggranna regler och kontroller kostar pengar. Och måste få kosta.

Mer läsning

Annons