Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finns det en chans till verklig fred?

Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson greps i Ogaden-provinsen i Etiopien 2011, sedan de följt med ONLF-gerillan in i landet. Miljöpartisten Mohamud Dayib från Göteborg greps i Ogaden under sommaren, på en privat resa.

Annons
Misshandlad. Miljöpartisten Mohamud Dayib från Göteborg greps och misshandlades under ett privat besök i Ogaden. Han är den tredje svensken som arresterats i Ogaden, som en följd av oroligheterna i området. Men enligt tankesmedjan International Crisis Group finns det nu en chans till fred i området. Arkivfoto: Björn Olsson/Scanpix

Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson greps i Ogaden-provinsen i Etiopien 2011, sedan de följt med ONLF-gerillan in i landet. Miljöpartisten Mohamud Dayib från Göteborg greps i Ogaden under sommaren, på en privat resa.

Nu finns en chans till en fredlig utveckling i området, anser den ansedda tankesmedjan International Crisis group (ICG). Det finns, enligt ICG, tecken på att förhandlingarna mellan den etiopiska regimen och ONLF-gerillan kan återupptas. Bakom ICG står bland annat Martti Ahtisaari, Nobelpristagare och tidigare Finlands president.

Etiopien är ett land med en ekonomi som växer. En fortsatt konflikt i Ogaden-regionen kan hota tillväxten. Dels kan väpnade konflikter i sig rasera ett lands ekonomi. I Etiopiens fall handlar det dessutom om att kunna borra efter olja. Men International Crisis Group agerar för mycket som diplomatisk rådgivare och för lite som förespråkare av mänskliga rättigheter i den rapport om Ogaden som organisationen presenterade i veckan.

Den konflikt som Martin Schibbye, Johan Persson och senare även Mohamud Dayib hamnade mitt i, är gammal. Den etiopiska kejsarregimen lade under sig Ogaden – som i huvudsak befolkas av somalier – för att skaffa sig en buffert mot de europeiska kolonialmakter som behärskade Somalia och Eritrea. När Somalia fick sin självständighet 1960 fanns en ambition att ena alla somalier i ett land, en ambition som betraktades som ett hot i Etiopien. I den röra som rådde i Etiopien 1977 invaderade Somalia Etiopien och lyckades skaffa kontroll över Ogadenregionen. Den etiopiska regimen slog tillbaka, med hjälp av sovjetisk militär utrustning och kubanska soldater. Ett av offren för kriget var en känd svensk: flygaren Gustav von Rosen.

Somalia och Etiopien har för övrigt varit varandras arvfiender i århundraden.

1991 störtades båda de inblandade regimerna i Etiopien och Somalia efter interna strider.

Den nya regimen i Etiopien lät Ogaden-regionen bli en självstyrande del av landet. Det fanns en del hoppfulla tecken. Det blev tillåtet att använda somaliska i skolor och administrationen. Det hölls ett val där ONLF fick 70 procent av rösterna. Men försöken att åstadkomma ett samförstånd brakade samman redan efter något år. Ledande medlemmar av ONLF arresterades. Den etiopiska regimen har visat på en rad olika sätt att den prioriterar sin egen maktställning framför mänskliga rättigheter. Då handlar det inte bara om att fängsla oppositionella, utan också att svälta ut hela områden, där människor har gett stöd till oppositionen.

När Martin Schibbye och Johan Persson greps i Etiopien ville de bland annat undersöka hur det svenska företaget Lundin Oils verksamhet drabbade lokalbefolkningen.

Det kanske finns en verklig chans till nya fredsförhandlingar som ICG skriver. I rapporten ger tankesmedjan råd till de inblandade parterna. Uppmaningar till kompromisser. Grannlandet Kenya kan hjälpa till i processen. Men fred byggs inte enbart genom diplomatisk förmåga. Någonstans i rapporten borde det ha funnits ett avsnitt om mänskliga rättigheter och demokrati. Människorna i Ogaden måste få en chans att påverka sin vardag. Annars blir det ingen verklig fred.

Lars Ströman Politisk redaktör

Mer läsning

Annons