Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Först glåpord, sedan ...

Annons

Antalet antisemitiska brott i Malmö ökar. En person som är på väg till synagogan kan få höra att han eller hon är en ”jävla jude”. Och församlingens rabbin – som klär sig ortodoxt judiskt – kan få höra glåpord när han är ute och går.

En del av antisemitismen har med Mellanösternkonflikten att göra. Det finns ett hat mot Israel i många muslimska länder. Ett hat som finns också bland en del muslimer i Sverige.

Men det är inte bara ett problem bland invandrare. Då och då dyker också den klassiska antisemitismen upp. Konspirationsteorierna som säger att det egentligen är judarna som styr världen.

Ordföranden i Svenska kommittén mot antisemitism, Willy Silberstein, räknade upp en rad exempel i en debattartikel i Sydsvenskan den 9 november. Till exempel en insändare i Metro som gick ut på att ingen vågar kritisera Israel ”eftersom det är de som styr hela världsekonomin”.

Fantasier om att en viss grupp skulle konspirera för att ta över en viss stad, ett visst land eller hela världen är ett gammalt fenomen – och drabbar även andra grupper än judarna. Vi kan inte nog understryka vikten av att bekämpa sådana tendenser.

Att skrika glåpord mot någon är ett ofredande. I lagen är det en försvårande omständighet ”om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.”

Ofta är det personer som sitter i bilar som skriker – och polisen har svårt att utreda vem som har gjort sig skyldig till brottet.

Men om det visar sig att människor som går till en viss synagoga, en viss moské eller en viss kyrka utsätts för glåpord – då måste det vara en prioriterad uppgift för polisen att bevaka just den byggnaden.

Om vi tolererar den här typen av brott, är steget inte långt till att någon börjar kasta sten på byggnader – eller personer. Och nästa steg igen kan vara skjutvapen.

”Var finns exempelvis statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när judar i en svensk stad är rädda för att gå till en gudstjänst”, undrar Willy Silberstein. En berättigad fråga.

Landets högsta ledning måste markera att utvecklingen är oacceptabel. Alltså statsministern, kanske också kungen.

Där antisemitismen breder ut sig lever demokratin farligt.

Mer läsning

Annons