Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

 FRA struntar i spaningsregler

Annons
Lagrar för mycket. Försvarets radioanstalt lagrar information som enligt reglerna ska raderas. Och myndigheten lämnar ut uppgifter om enskilda personer till Säpo på ett otillåtet sätt. Arkivbild: Gunnar Lundmark/Scanpix

Försvarets radioanstalt kör numera mejl, mobiltelefontrafik med mera genom sina datorer. Men försvarsminister Sten Tolgfors lovade att FRA skulle hållas inom strama tyglar.

FRA får bara spana på utländska förhållanden. Överflödigt material ska raderas på ett sådant sätt att det inte kan återskapas. Och när FRA lämnar ut uppgifter till exempelvis Säpo ska det ske enligt strikta regler.

Men hur blev det?

Förra året genomförde Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet 13 granskningar av FRA. I fyra av fallen ansåg inspektionen att FRA bröt mot reglerna, det vill säga i mer än 30 procent av de granskade fallen.

De fyra fallen redogörs i tidningen Computer Sweden:

FRA skickade information om en privatperson till Säpo. Enligt inspektionen för försvarsunderrättelseverksamhet skedde det i strid mot gällande regler. Informationen om personen hade snappats upp under ett spaningsuppdrag som FRA genomförde på uppdrag av regeringen.

Ytterligare en gång skickade FRA en rapport om en privatperson till Säkerhetspolisen. FRA har skyldighet att motivera varför. Men någon sådan motivering skrevs aldrig.

FRA har lagrat information om enskilda personer, trots att det är oklart om det finns något samband mellan personerna och spaningsuppdraget. FRA har dessutom slarvat med att gallra bort uppgifter från databaserna. I ett svar till inspektionen säger FRA att myndigheten är medveten om problemet och att den kommit i gång med att gallra information som ”ligger kvar sedan långt tidigare”. Alltså: det finns en hel del uppgifter i FRA:s databaser som helt enkelt inte får finnas där.

En del av den information som FRA snappar upp ska raderas på ett sådant sätt att den inte kan återskapas. Det kravet uppfyller inte FRA fullt ut, enligt inspektionen.

Sammanfattningsvis: FRA lagrar mer information än vad myndigheten får göra. Det slarvas en hel del med kravet på radering av information. Och myndigheten lämnar ut uppgifter om enskilda personer till Säpo på ett sätt som inte är tillåtet.

Det var just det här som FRA-lagens kritiker sade skulle hända. Lagens tillskyndare, till exempel försvarsminister Sten Tolgfors och riksdagsledamoten Johan Pehrson, ansåg att vi skulle lita på vara myndigheter.

Facit: Nej, vi kan inte lita på våra myndigheter. Vi måste räkna med att myndigheter gör fel. Därför bör inte myndigheter få alltför långtgående befogenheter att övervaka enskilda människors kommunikation.

Orsaken till att FRA-lagen drevs igenom var att en stor del av den ryska teletrafiken går genom Sverige. Det är hårdvaluta när underrättelsetjänster byter information med varandra.

Men en hemlig underrättelsetjänst gör gärna lite mer än vad den får göra. Det visar alla erfarenheter.

I det första förslaget till FRA-lag fick FRA befogenhet att spana på i stort sett vad som helst. Senare tvingades försvarsminister Sten Tolgfors att modifiera FRA-lagen. Men fortfarande är befogenheterna långtgående. Nu är FRA på väg att få ökade befogenheter. Myndigheten ska få genomföra spaningsuppdrag på uppdrag av Säpo. Det borde vara tvärtom. Tyglarna borde snarare stramas åt. Risken för missbruk är överhängande.

Mer läsning

Annons