Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ge lågavlönade skatteavdrag

Annons

Jobbskatteavdragen har gett 120 000 nya jobb enligt regeringen. Nu visar en studie att det inte går att mäta effekten. Den motspänstiga verkligheten har än en gång vunnit över politiken.

Jobbskatteavdragen är ett av Alliansregeringens paradnummer. Särskilt för Moderaterna var det en triumf att visa upp ett mänskligt ansikte. Den gamla högerns allmänna skallande mot höga skatter förbyttes i omsorg även om lågavlönade. Dessutom ger skattesänkningarna nya jobb, trummas det från finansminister Anders Borg.

Arbetsmarknadsdepartementet har ett eget forskningsinstitut, IFAU, som nu gjort en utvärdering av effekterna av de två första jobbskatteavdragen, år 2007 och 2008. Resultatet är att det inte går att urskilja några direkta effekter på sysselsättningen.

Det är inte samma sak som att avdragen inte gett någon effekt. Forskarna konstaterar bara att de med sina beprövade metoder inte kan urskilja några direkta resultat av att alla löntagare fått skattesänkningar. Det finns helt enkelt ingen kontrollgrupp att mäta emot.

Syftet med jobbskatteavdragen var att göra det mer förmånligt att jobba. De med annan försörjning fick ingen skattesänkning och skulle därmed bli mer benägna att arbeta, enligt regeringens antagande.

Nu vet vi så mycket, att vi inte vet om så blivit fallet. Det är så mycket mer än inkomstskatten som påverkar arbetsmarknaden. Lågkonjunkturen 2008 är ett övertydligt exempel.

Tidigare forskning har visat att jobbskatteavdragen inte påverkat utvecklingen av minimilönerna. Den dörren in på arbetsmarknaden är tyvärr fortfarande lika trång. Regeringen varken kan eller ska påverka löneavtalen. Men ett nytt jobbskatteavdrag riktat till låglönegrupper vore troligen ett mer effektivt sätt att nå målet – fler i jobb. Dessutom skulle det vara mätbart.

Mer läsning

Annons