Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Glöm allt det där med gratis

Annons
Falskt som vatten. Pepsi tvingades 2003 att upplysa kunderna om att flaskvattnet inte kommer från någon exklusiv källa utan bara är vanligt kranvatten. arkivbild: Gerald Herbert/scanpix

Gratis är gott. Som till exempel helt vanligt vattenledningsvatten. Nå, riktigt gratis är det inte, men jämfört med det mesta annat som vi konsumerar är priset försumbart. Vatten, som vi måste ha för att över huvudtaget överleva, är så billigt att vi bokstavligen kan bada i det.

I Sverige tar vi dricksvatten för givet. Det bara finns där i kranarna, alltid tillgängligt. Möjligen störs vi ibland av tillfälliga läckor och föroreningar, men strax står en tankbil i grannskapet.

Vi är privilegierade här upp i Norden. De naturliga reservoarerna finns och vi är rika nog att ha en tillförlitlig distribution. Situationen är en helt annan i andra delar av världen. Torka, översvämningar och dricksvatten som smittbärare av dödliga sjukdomar är vardag för miljarder människor. Vattnet är också en källa till krig.

Konflikten i Mellanöstern handlar bland annat om tillgången till vatten. Den bibliska Jordanfloden är inte den mäktiga flod den en gång var utan svårt förorenad. Efter en rad år av torka sinar även detta grumliga vatten som är en förutsättning för jordbruket, för israeler och palestinier. Makten över vattnet har varit en orsak till krig ända sedan staten Israel utropades 1948. För alla dessa länder, Israel, Libanon, Syrien och Jordanien, är tillgången till, och makten över vattnen, skillnaden mellan ofruktbar öken och en jord som kan ge mångdubbla skördar.

Det finns ett annat vatten som kostar – på många olika sätt. SVT visade i söndags dokumentären Dyra droppar om flaskvattnet i USA som blivit big business på några årtionden. Buteljvattnet började en gång sin kometkarriär som exklusiva franska designflaskor för barsnobbar som ville slippa baksmälla.

Nu finns Pet-flaskor med vattnen att köpa snart sagt i varenda gathörn, tillverkade av jättarna Nestlé, Coca-Cola och Pepsi Cola. Storsatsningen på vatten var en reaktion från läskfabrikanterna när de märkte en försäljningsnedgång. Ett ett ökat hälsomedvetande fick de törstiga att ifrågasätta de sockerstinna storsäljarna.

Vattenföretagen har funnit en skenbart outsinlig källa till inkomster. Amerikansk lagstiftning ger dem möjlighet att pumpa upp mängder av vanligt vattenledningsvatten, nästan gratis, tappa på flaskor och sedan sälja dyrt. På-gatan-priset i Chicago låg under sommarhettan på långt över 20 kronor för en halvliter kranvatten i plastflaska.

Affärsidén är fantastisk. Människor betalar dyrt för något de kunde haft med sig hemifrån. Visst är vatten bättre för folkhälsan än läsk på kort sikt, men konsekvenserna för hälsan i ett vidare perspektiv är förödande. I USA finns inget nationellt återvinningssystem så Pet-flaskorna hamnar i bästa fall på soptippen.

Tonvis av dessa plastflaskor matar hela tiden på de gigantiska sjok av plastsörja som flyter omkrig på världshaven. Flaskorna slits ner till smådelar och blir en del av ”födan” för havets djur. Rena mardrömmen.

Flaskhandeln i USA är ett exempel på affärsverksamhet med helt fel priser. Vatten är inte gratis. Tillverkarna dumpar bara kostnader för varan på andra. Den brutala kalkylen stämmer inte i dag och har aldrig stämt. I dag kalkylerar ansvarsfulla företag med kostnader för luft, klimat, biologisk mångfald, för att bara nämna några kostbarheter som vissa betraktar som gratis.

Våra gemensamma livsbetingelser har definitivt ett högt pris. Det finns inte ens några gratisluncher.

Mer läsning

Annons